2019 > 03

Var rädd om dig, något många säger i all välmening och framförallt till en som mig som har varit svårt sjuk. Men det handlar inte endast om att vara rädd om sig själv, utan likväl att inte vara rädda för livet. Jag ser det som en ständig balansgång mellan att vara rädd om sig och att inte vara rädd för livet. Att leva fullt ut är inte självklart för alla och kanske skrämmande, både för en del som varit just svårt sjuka och de som låter sig hindras av andra orsaker.
 
Jag dog inte 2008 då jag var svårt hjärtsjuk fast oddsen var små att jag skulle överleva, men jag överlevde inte för att gå omkring och vara rädd utan för att leva - leva livet fullt ut. Vilket jag gör mitt bästa för att leva upp till. Är inte rädd för döden, den kommer när den kommer. Men jag skulle tycka att det var fruktansvärt att vara döende och inte levt livet fullt ut. Många tycker säkerligen att jag i vissa fall är dumdristig, men jag tänker leva till jag dö - inte dö och vänta på att livet ska ta slut.
 
På en cancergala på 80-talet sjöng Lillbabs ”jag ska leva till jag dör”, även om jag då förstod hennes andemening så kände lite märkligt med detta musikval i sammanhanget. Men idag förstår jag det fullt ut, för vad i livet kan vara viktigare än att leva till man dör?
 
Personligen har jag hellre ett kortare och innehållsrikt liv, än ett långt och meningslöst. Det sägs att på dödsbädden brukar de flesta inte ångra vad de gjort utan vad de inte gjorde. Mitt motto har länge varit att jag inte tänker ligga där och känna att jag inte gjorde det jag ville av mitt.
 
Det fanns en tid då jag hade svår migrän och vågade knappt vistas i vårsolen, för det kunde ge migränanfall. När jag hade gått in i väggen våga jag ibland inte gå ut för rädslan att få panikångest. Första tiden efter min hjärtsjukdom var jag oroligt att falla ihop när jag var utomhus. Mina rädslor hindra mig att leva livet fullt ut. Idag har jag tagit lärdom av dessa skeden och tänker inte låta något hindra mig från att ta del av livet och leva det fullt. Även om det ibland innebär i andras ögon att jag inte är rädd om mig själv.
 
Var inte rädd för att leva livet fullt, låt inte dina rädslor hindra dig. ❤️
 
Namasté
Hasse Nyander

 
Läs hela inlägget »

Ser hur vårsolen smeker de skira knopparna utanför vårt hus. Känner värmen och glädjen som spira inom mig av detta så välkomna vårtecken. Allt har verkligen sin skönhet och njutning, från att kommit från Sri Lankas exotiska skönhet till Sveriges som i sig bär sin skrud så vackert. Visst ligger skönhet i betraktarens ögon, men kanske även viktigt att vidga sin förmåga och se skönhet i allt. Jag vet att jag skriver de orden med riska att ett flertal kommer räkna upp vad som inte bär på skönhet, men jag är helt övertygad om den finns där. Den syns kanske klart och tydligt i en annans betraktares ögon eller om du vidgar din förmåga till att se och uppleva skönhet så finner du den kanske även där du till en början inte uppfattade den. ❤️
 
Torget utanför oss blev ett år utnämnt till ett av Göteborgs fullaste torg. Det var på samma torg jag idag såg skönheten i de solsmekta vårknopparna. Allt handlar om en förmåga att se och uppleva skönheten. ❤️
 
Jag kan se en så vacker skönhet i den singalesiska/lankesiska mentaliteten, men en helt annan skönhet i den svenska. Men det innebär för mig inte att de ena är skönare än den andra bara olika former av skönhet. Kanske ska vi inte jämföra skönheter med varandra utan se var och en för dess skönhet och uppskatta dem utifrån det. ❤️
 
Jag väljer att se och uppleva skönheten i världen. ❤️
 
Namasté
Hasse Nyander
 
 
 

Läs hela inlägget »

Sista morgonen på takterrassen i Hikkaduwa. Känner blandade känslor, allt från förnöjdhet över vår gemensamma tid här och lite vemod att behöva lämna och åka hem till Sverige. Men om ett år är jag här igen, underbar känsla att veta att jag skall komma åter. För Sri Lanka känns som mitt andra hem. ❤️
 
Det jag är mest nöjd med på denna resa är att jag haft en sådan fantastisk grupp, hjälpsamma och samverkande. Ett gäng med mycket skratt och humor, lite rappa i käften på ett skönt sätt. Så förutom fantastiska Sri Lanka så tar med mig denna känsla och kärlek till gruppen som ett skönt minne att leva på tills jag åter sitter här med en ny grupp. Hoppas det blir en lika fantastisk sammansättning nästa år.  ❤️
 
Mitt starkaste minne denna gång blir den gående meditation i tystnad som vi gjorde i djungeln. Väl framme vi vattenfallet slog vi oss ner och i meditation fokuserade oss på natur och tillät oss att bli ett med Moder Jord. Efter meditation badade en del i vattenfallet. Vi alla njöt och roades av de nyfikna aporna som kom fram till oss. Denna djungelvistelse avslutades med en liten fika på ett litet café i utkanten av djungeln. Ser framemot att göra denna utflykt näst år och nästkommande år. ❤️
 
Dags att ta mig ner till trädgården för att leda morgonens Ashrampass. Jag hoppas verkligen att gruppen kommer anamma detta sammansatta pass för välmående och livskvalitet, så det blir en del av deras vardag liksom det är en del av min. Jag kan bara ge ut verktygen och sen är det upp till var och en att anamma dem.
 
Nu har jag intagit stranden för en sista gång. Tackat stranden och oceanen för allt den givit mig under dessa veckor. Sol, värme, bad och livgivande energi som varit gynnsamt för både kropp och själ. Bugar mig inför Världs Alltet och tackar av ödmjukhet att få vara en del av detta. ❤️
 
Ödmjukt har försökt på bästa sätt visa gruppen hur oerhört tacksam jag är över dem som grupp och att jag fått äran att göra denna resa tillsammans med dem. En resa som fört oss både in i vår inre värld och den yttre. Alla fick sedan delge sin tacksamhet till gruppen och resan. Sen begav vi oss ut i kvantfältet där vi lät oss uppleva där förändring som denna resa gjort i vårt inte. För att sedan gå in i tacksamhetskänslan och dess magiska energi. ❤️
 
På en av våra absoluta favoritrestauranger Universal beach intog vi den sista måltiden och njöt av deras underbara mat samt gästvänlighet. Nu är det bara att sitta ner och vänta på transfern som ska ta oss till Colombos flygplats.
 
Tack Lillan och Ali för denna gång. Tack Sri Lanka och på återseende. ❤️
 
Namasté
Hasse Nyander
 
 
 

Läs hela inlägget »

Det är tidig morgon, solen stiger upp bakom de höga palmerna. Luften är sval och frisk, en hel orkester av fåglar av olika de slag kvittrar i djungeln. Allt är så lugnt och stilla, en njutning att bara sitta i denna andaktsfulla morgon och inta mitt kaffe. Det är bara jag, djungeln och stillheten, ett sådant underbart sätt att inta morgonen. Jag skulle troligtvis kunna släppa taget om allt och leva så här. Kanske är det så här vi alla borde leva, istället för det maskineri vi tar oss fram genom i vårt västerländska samhälle.
 
Inget händer och samtidigt händer massor, men det känns inte som någon händelse då jag bara är mitt upp i det och en del av det hela. Detta är en total numedvetenhet – här och nu. Det fantastiska med detta land är att jag behöver inget göra för att vara i nuet, som om inget annat existerade. Hemma försöker jag alltid leva i nuet, men det innebär att jag försöker och får ibland kämpa för att lyckas hålla mig där. För mig är detta lands atmosfär rena magin, kanske det inte är så för alla men för mig är det ett tillstånd som bara är. ❤️
 
Morgonstund har guld i mun och just här och nu kan jag inget annat än att intyga att det är sant. Jag har aldrig varit någon morgonmänniska utan nyvaket och sömndrucket tvingat mig upp om jag behövt gå upp tidigt. Jag ser hur jag med åren går upp tidigare och samtidigt tänker man kan inte gå upp så här tidigt om man inte måste. När min pappa inte arbetade och sen när han slutade arbeta så gick han alltid upp minst en timme innan resten av familjen. Jag kunde aldrig förstå vad han gjorde uppe då. Tyckte han var konstigt som inte låg kvar och drogs sig som min mamma gjorde, men jag förstår honom mer och mer för varje morgon som jag kliver upp. Jag förstår att detta var hans stund med en kopp kaffe, bara han och morgonen. Idag njuter jag själv lika mycket av denna morgonstund som jag numera kan förstå att han gjorde. Sådan fader sådan son. ❤️
 
Min pappa var född 1920 så även om det fanns mycket filosofiskt och djupsinnigt inom honom så kom det aldrig till yttryck så som det hela har gjort för mig. Ju äldre han blev ju mer började han prata i buddistiska termer fast han aldrig sysslat med någon buddism i detta livet. ❤️
 
Själv blev jag kär i buddism när jag började i högstadiet och vi fick en fantastisk religionslärare som lärde oss allt om världens olika religioner och filosofier. Denne lärare var också missionspastor, men aldrig att han framhävde sin tro som mer sann än någon annan. Han har på många sätt varit en sann förebild för mig genom livet och min vandring.
 
Namasté
Hasse Nyander

Läs hela inlägget »

Älskar att flyga och känna friheten ovan molnen. Släppa allt och veta att nu är allt utom kontroll oavsett vad som händer. Det som sker det sker och i ett flygplan blir det som tydligast för mig. Känslan att vara närmare Gud och himmelriket, fast jag är av uppfattningen att Gud finns överallt som Alltet. Troligtvis är det barndomens metafor som är djupt präglad inom mig och ger denna känsla. En hel del filmer och bilder har också genom åren förstärkt denna barndoms version av himmelriket. ❤️
 
Efter att varit uppe i himmelriket så landar vi i paradiset – Sri Lanka. Bara jag sätter ner mina fötter här känner jag stillhet som fyller mig. Sen när jag kliver ut från flygplatsen och doften av Sri Lanka fullkomligt väller över mig så känner jag en total sinnesfrid. Detta känns verkligen som mitt andra hem. Jag vet inte riktigt vad det är som gör det, men här kommer jag så nära allt. Lite obeskrivlig känsla, men som om allt helt plötsligt var här och nu. En spännande sak i det hela är jag kommer så nära sig själv på ett annat sätt än hemma och hur jag går in i de processer som jag är redo för att göra. Att vara här är rena personliga och andliga utveckling, bara genom att existera här och nu i närhet till allt – till Alltet. ❤️
 
Jag sitter och skriver på takterrassen på en sida ligger Hikkaduwa och på den andra sidan djungeln. Stadens ljud blandas med djungels och jag kan starkt uppleva närheten till dem båda på en och samma gång. Båda har sin tjusning och funktion, men en underbar känsla av samstämmighet dem emellan. Allt detta är det fridfullaste jag vet. Under tiden jag sitter här har jag haft besök av några jordekorrar då och då, känner även närheten till dessa små filurer. ❤️
 
Idag ska jag och Monika åka och hälsa på vår fadderpojke Sandalu och hans familj. Att få möjligheten att komma en singalesisk familj så nära och vara en del av deras tillvaro är en fantastisk förmån. Första gången vi var där fick jag skärpa mig för att hålla tillbaka tårarna utifrån vilket område de lever i, vilket får en att inse vilken enorm materiell och ekonomisk standard vi har. Däremot att få komma in i deras liv och se denna enorma värme, lycka och närhet till varandra som de har, så blir jag så överväldiga av vad som är det allra viktigaste i tillvaron. Från första stund såg jag hur Sandalu fullkomligt älskar och dyrkar sin pappa den fanns en sådan enorm kärlek och värme dem emellan. Att se Sandalus pappas stolthet över sin son värmer långt in i hjärtat. Plötslig verkade de i min ögon inte fattig längre, utan det handlade mer om vad mitt västerländska synsätt menade med fattigdom. På många sätt är de mångt mycket rikare än oss. ❤️
 
Jag ser framemot en dag med närhet och värme. En möjlighet att lära känna denna familj ännu mer och komma dem ännu närmare. De har mycket att lära mig bara genom sin existens här och nu. ❤️
 
Namasté
Hasse Nyander
 
 
 

Läs hela inlägget »

Det har varit många förberedelser inför Sri Lanka resan och den sista vecka har känts lite stressig hur jag ska hinna. Så nu när allt är klart förutom att packa så känns det lite konstigt. Vad har jag glömt att göra? Det är troligtvis inget, men från att varit igång så mycket blir det så stilla och tomt. En konstig känsla som jag upplevt många gånger då alla förberedelser är klara. Så nu kan jag luta mig tillbaka och bara njuta av de dagar som är kvar innan resan. ❤️

Jag älskar den känslan när jag slår mig ner i flygplanet och vet att nu kan jag bara förhålla mig utifrån stunden och det som sker. En känsla av att släppa taget och bara ge sig hän. Känner en euforisk känsla i hela kroppen inför denna resa och vet att den kommer falla på plats så himla bra. En stor del av denna känsla tror jag är att jag förra året inte tog med någon grupp, utan reste helt själv och kände in inför denna resan. Jag reflekterade samtidigt utifrån mina erfarenheter från den tidigare resan och fann en grundläggande känsla som jag kommer låta genomsyra årets. Sist hade jag så mycket krav på mig själv att leva upp till och det känner jag inte alls denna gång. Vet att vi ska vara i nuet och bara ha det fantastiskt tillsammans i en skön gemenskap. Det är det allra viktigaste och dessa ögonblick kommer ge oss minnen för livet. ❤️

En sak som jag också inser är att de år jag nu hållit mitt Ashram i Göteborg/Mölndal, har gett mig insikt och erfarenhet om att skapa rummet som erbjuder till att andlig/personlig utveckling. Genom de olika Ashramen har jag sett vad som funkar bra och vad som funkar mindre bra. För mig är den andliga resan till Sri Lanka en förlängning av dessa Ashram. I sin grund handlar allt om samma sak som det gör i själavård, att skapa balans och harmoni mellan kropp, själ och ande för att få själsligfrid. ❤️

Det är skönt när erfarenheter lägger sig på plats inom en och man fylls av känslan det här kan jag. Vilket får en att känna sig trygg och flexibel inför det som komma skall. Tänkt vad vore vi utan livets erfarenheter och insikter, så väl goda som de som kanske inte funkade helt och hållet. Utan dessa hade ingen utveckling skett och att växa genom sin egen resa är ju mina intentioner och mitt motto.

Så förändringens vindar skrämmer inte mig, utan jag välkomnar dem och ibland till och med påkallar dem.

Allt med den andliga resan startade som en dröm 2004 och drömmar är till för att förverkliga, för de är som kompass och karta till framtiden.

Namasté
Hasse Nyander
 
 

Läs hela inlägget »

Det är fredag och som vanligt under terminsäsong så startar jag upp en helgutbildning. Denna helg är det Själavård block 5, med andra ord nästsist helgen i grundutbildningen. Det tog några år innan jag kände mig redo att vågade hugga in i att starta upp den allra första omgången. Idag känner jag stor tillfredsställes till att jag kom till skott och detta är en utbildning som jag känner stor stolthet till att ha skapat. Den ligger ännu i sin barndom och faller mer och mer på plats för varje kursomgång jag startar upp. Så det är med spänning och förväntan som jag startar upp en ny kursomgång senare under våren 2019. Detta blir den tredje kullen av religiöst obundna själavårdare. ❤️

Vi lever definitivt i ett samhälle av förändring och utveckling. Vi sekulariserar allt mer och vår trosuppfattning finner nya former. Många gånger helt individuella former för var och en, inte alls att vi längre måste finna oss i att förenas runt massa trossatser och dogmer. I och med det så behöver också den traditionella själavården en motsvarighet som inte har någon religiösanknytning. Jag har sagt det förut och jag säger det igen – jag tror att framtiden själavårdare är medium, healers, astrologer, alternativterapeuter, med flera. För det är många gånger dessa som man sökt sig till genom livet olika skeden och med det blir det också naturligt att vända sig till dem i skeden av behov av själavård i stället för en präst eller diakon. Jag vet att det även kommer ta tid innan världen har anammat denna nya form av själavårdare, även om jag ser att uppdragen blir fler och fler för varje år. Men Rom byggdes inte på en dag och det gäller helt enkelt att bida sin tid och låt det hela sakta men säkert växa fram. Något som jag hade mycket svårt för tillbaka i tiden, då jag ville att allt jag företog mig skulle hända nu. I detta fall är det bara så att det får ta den tid det tar, jag vet att jag har påbörjat något nytt och bra. Så jag lutar mig tillbaka och känner mig förnöjd med det. ❤️

Med åren vågar jag också ta på mig mer och mer av de olika lektionerna, som jag från början hade gästlärare på för jag kände mig osäker i ämnet och inte hade tillit till min egen kunskap och kapacitet. Vilket gör att dessa lektioner får ännu mer fördjupad touch av mina filosofiska tankegångar. Vill inte förringa de gästlärare vi haft, för de har alla varit bra och fyllt en stor viktig funktion på vägen i utbildningen framskridande och utveckling.

Jag vet inget vackrare sätt att kunna finnas till för mina medmänniskor, än att kunna finnas där i dessa stunder. Ibland av glädje och lycka, ibland i sorg och förtvivlan. För en själavårdares uppdrag innebär alla olika känslotillstånd i livets olika skeden. En viktig sak i det själavårdande uppdraget är att inge hopp där hopplösheten bor.

Jag har skrattat, gråtit, glatts, förundrats, kontemplerat … ihop med de medmänniskor som sökt sig till mig. Allt för att skapa balans och harmoni mellan kropp, själ och ande för att skapa själsligfrid.
Det själavårdandeuppdraget består inte endast av de själavårdande samtalen mellan själavårdare och konfident som man så många gånger förknippar med själavård. Utan en stor del är att förrätta olika andakter och ceremonier som vigsel, namngivning och begravning. Som jag skrev tidigare att finnas med i livet alla olika skeden.
Är alla lämpade för detta uppdrag? Jag tror inte det utan man måste ha ett genuint intresse av sina medmänniskor och kunna sätta sin egen trosuppfattning åt sidan för att kunna finnas där den jag möter befinner sig. ❤️

Avslutar denna text med Kierkegaards kloka ord: Om man i sanning skall lyckas föra en människa till en bestämd plats, måste man först och främst se till att finna henne där hon är och börja där. Detta är hemligheten i all hjälpande konst.

En länk för er som blir nyfikna och vill läsa mer om vår Själavårdsutbildning: http://www.thechurchofgoodwill.se/själavårdsutbildning-41399869
 
Namasté
Hasse Nyander
 
 
 

Läs hela inlägget »

En länk till min gamla blogg. http://hassenyander.blogg.se/
  • Lena » Tålamod:  ”Så klokt, berörande och sant formuleratTack❣️”

  • Lollo » Tålamod:  ”Så ärligt och fint skrivet Hasse. Att kunna kapitulera och låta sig bäras fram p..”

  • Ana Elvingson » Lev din dröm :  ”Tack för välformulerade beskrivning om drömmar och dess vikt i livet.Tycker pre..”

  • Darek Uhrberg » Gott och ont :  ”Ja absolut jag håller med dig tack du skriver ,utrycker dig så fin i kärlekens o..”

  • Susanne » Morgonstund:  ”Så fint ❤️ i tanken satt jag där en stund med dig med en kopp & i egna tankar. T”