2018 > 10










Träden är stadens lungor, utan dem andas inte staden. En energilös stad som inte är levande. Vi människor och djur är beroende av dessa lungor för att kunna andas och fyllas oss med livselixiret syre. I vår stad Göteborg skövlar man och tar bort många hundratals träd, man helt enkelt kväver staden och gör den icke levande.

Jag ber om en levande stad där träden får vara kvar och staden får behålla sina lungor. Vår gröna vackra stad är snart ett minne blott, den stad jag älskar mest av alla städer i världen. Jag som alltid påpekat hur mycket grönska och grönområden vi har. Hur underbart levande det gör Göteborg. Så det är med stor sorg jag ser hur staden skövlas och förstörs.

Vi invånare har protesterat och gör fortfarande, men moder jord kommer också protestera när de skövlar hennes skönhet. Moder jord kommer inte låta sig våldtas utan hon kommer protestera högt. Kanske kan moder jord stoppa det vi inte ännu lyckats stoppa. Tillsammans med henne hoppas jag vi får ett slut på detta elände.

Det är med stor sorg och besvikelse i mitt hjärta jag ser hur stan utplåna. Besviken på dem som är förtroendevalda att föra sina väljares talan, att verka för sina väljares bästa. Nu tycks de mest drivas av sina egensinniga egon, makt och pengar.

Men vem kommer framöver stoppa vindarna som sveper in? Vem kommer framöver se till så inte grundvattnet stig och allt blir till en enda lervälling? Jag vill inte vara med och se hur en stad raseras, Men jag känner mig inte modlös, för om inte vi göteborgare kan stoppa förödelsen, så kommer moder jord göra det.

Med sorg i hjärtat  ❤
Hasse Nyander

 

Läs hela inlägget »
















Tillit, träning och tålamod var en viktig del i min utbildning förr som jag predikade som ett mantra för mina elever. De gick då under begreppet de tre T:na, så det räckte att jag sa de tre T:na så visste mina elever precis vad svaret var på det undrade över.  Visst dyker dessa ord upp även idag men inte riktigt på samma sätt. Jag benämner sälla de tre T:na men anser dessa tre ord som viktiga i ens utveckling och växande. Tre ord som många tycks har svårt med. Framförallt tillit och tålamod.

Anser mig idag har en god tillit till mina mediala och andliga upplevelser, men visst händer det att jag tvivlar och tänker att så här kan det inte vara, det kommer aldrig gå, etc. Men med tiden som facit så visar det ju sig även dessa gånger att jag kunde haft full tillit. Så även när jag tvivlar så känner jag någonstans inom mig tillit. Så totalt tvivel känner jag aldrig. Men det tog mig många och då menar jag många år att komma hit hän. Jag tror tvivel kontra tillit är en viktig del i en utveckling och växande. Genom våra faser av tvivel, så växer sig tilliten starkare och starkare. Jag hade tillbaka i tiden ett antal präster och kyrkoherdar som klienter. Deras tvivel var många gånger både djupa och svåra rent teologiskt. Till en början förvånade detta mig, men så insåg jag tvivlet hade fått dem att söka sig till dessa yrkesroller för att utveckla och skapa en starkare och genuinare tillit. Så tvivlet är vägen till tilliten.

Tålamod, stundom hatar jag rent ut sagt detta ord. När jag ber om hjälp från andevärlden, ber om vägledning eller helt enkelt vill att något ska hända nu – å inom mig ekar ordet TÅLAMOD. Blir så trött och hade det varit möjligt att strypa dem så hade jag kanske gjort det. Skämt och sidor, så får detta mig många gånger att anse att jag har dåligt tålamod, att jag är rastlös och otålig. Men när jag sedan studerar mig utifrån och i olika situationer inser jag att jag har ett enormt tålamod. Så det är väl själva ordet som jag är allergisk emot.
Men likväl här anser jag att rastlöshet och otålighet är redskap till att utveckla tålamod. För utsattes vi inte för dessa situationer så skulle vi aldrig kunna bli tålmodigare.

När jag talar om träning så uppfattar en del det som att det handlar endast om att praktisera sittningar eller samtal som jag fördrar att kalla det idag. Visst det är en del av det hela, men man ska inte förglömma det vardagliga livet som servar oss med träning hela tiden. För det finns ingen bättre skola än vardagen och dess innehåll. Det är där den största och genuinaste träningen till tillit och tålamod sker.

Namasté ❤
Hasse Nyander 

 

Läs hela inlägget »











Är stolt över mig själv för jag lät bli att gå in ett av mina typiska beteendemönster som inte är helt av godo. Ett beteendemönster som då och då kan bli väldigt betungande, vilket i de fallen dödar både kreativitet och lust.

Jag skrev för några dagar sen att jag länge önskat att börja blogga igen, vilket jag faktiskt äntligen kommit igång med. Så nu i lördags kände jag det gamla beteendemönstret gå igång att jag var tvungen att skriva ett inlägg så att det inte blev ett uppehåll och att jag kanske kom av mig i mitt nyfunna flöde. Men hur lätt är det att skriva då det plötsligt blivit ett måste. Ett måste som stryper både kreativitet och flödet, tills man tagit död på lusten helt och hållet. Så ganska snabbt tog jag beslutet att inte blogga under helgen utan ägna mig helt åt den Mediala coachingterapi utbildningen och däremellan vila och återhämtning. Ett beslut som direkt kändes riktigt bra, framförallt att jag bröt mitt beteendemönster av tvångsmässigt presterande.

Nu sitter jag här med tid, flöde och kreativitet utan tvång, måsten eller prestationskrav. Känns himla gott. ☺️

Att bryta beteendemönster är inte alltid så lätt, men denna gång kändes det lätt och helt naturligt. Troligtvis för att jag i min personligutveckling var helt klar med detta beteende och redo att bryta det. För jag endast flashade in i beteendet och i nästa ögonblick var det borta. Jag inser att det funnits en föregående process för detta och ett bearbetande av grundorsaken inom mig till detta tvångsmässiga presterande.

Nu känner jag mig skönt och lyckligt befriad, har inget större behov av att skriva något mer idag. Får se vad lusten och inspirationen säger mig i morgon. ❤

Carpe diem*
Hasse Nyander
 
*Carpe diem är en latinsk fras som bokstavligen betyder "fånga dagen". ... Frasen är ett epikuriskt talesätt som uppmanar till att måttfullt njuta av nuet. I "Odes" (I,11.8) skrev den romerske poeten Horatius : "Carpe diem quam minimum credula postero" (fånga dagen, lita ej på morgondagen).

 

Läs hela inlägget »












Min stora lycka i livet är att fått möjligheten att arbeta med det jag gör. En gång när jag sa till min revisor ”Nu skiter jag i det här och lägger ner firma”, så titta han på mig och sa ”Vad skulle du syssla med då?” … som om det inte fanns något annat jag kunde göra. Ja, vad skulle jag syssla med då? De orden fick mig att arbeta vidare, ibland när jag blir trött på allt omkring kommande eller att det är skralt i kassan, så tänker jag ”Finns inget annat jag skulle kunna arbeta med så det är bara att kämpa på, snart vänder det”.

Jag älskar alla delar i mitt arbete från samtal, behandlingar till ceremonier, men mest av allt älskar jag att ha utbildningar. Det är en sådan fantastisk gåva att får lära ut och dela med sig. Se andra människor växa i sin utveckling på både personligt och andligt plan. När elever kommer för första gången och se hur gnistan inom dem flammar upp, för att stråla som ett vackert sken från dem och tindra i deras ögon. Faktum är att de ser lite ”nyfrälsta” ut, jag minns själv den känslan från början av min medvetna utveckling – den glädje, harmonin och eufori som fullkomligt bubblade inom mig. Jag var odödlig i dubbelbemärkelse. ❤

Personligen går jag fortfarande en hel del utbildningar, min mamma brukar fråga om jag aldrig blir klar. Nä, jag blir aldrig klar, finns alltid mer att lära och jag vill absolut inte stagnera i min utveckling. Men det som utvecklar mig mest och min absolut bästa utbildning i nuet är att hålla utbildning och lära ut. Lär mig så mycket av detta och av mina fina elever. Många gånger ställer de frågor jag inte ens tänkt på att tänka. Så mina bästa läromästare i nuet på detta plan är definitivt mina elever. I annat fall är det min fru Monika, men det får bli i ett annat blogginlägg. 

Idag är det fredag och det innebär för det mest under säsong att jag drar igång en helgutbildning. Denna helg är det Medial coachingterapiutbildning med elever som gått en tid och innehar en viss erfarenhet. Så i kväll blir det att köra på direkt och låta dem arbeta hårt i sitt anletes svett. Ska bli underbart roligt, likaså att se hur de växer under helgen. Vet redan sen sist att en del kommer få träningskort och att någon troligtvis kommer få gå upp för sin certifiering i januari.

Mina elever är också mina fina vänner, så jag har massor av vänner – hela världen är full av vänner. ❤

Namasté
Hasse Nyander

Läs hela inlägget »








Andlighet är en livsstil, något som ligger i ens naturliga sätt att vara, handla och tänka. Det innebär för mig inte att sitta någonstans och vara from och fin, för sedan i vardagen kunna bete sig hur som helst. Andlig är något man är 24 timmar om dygnet. Självklart är ingen av oss perfekt och då och då gör vi alla sned steg i tillvaron.  Huvudsaken är att vi ser vårt felande, inte förnekar det och tar lärdom av det. För att i framtiden inte begå samma fel.

Att stå upp för vad som är rätt och fel är andligt enligt mig. Men vad är då rätt eller fel? Finns det något rätt eller fel? I våra olika kulturer finns olika grundläggande gemensamma normer om vad som är rätt och fel. I annat får vi var och en gå till oss själva vad är rätt för mig, vad är fel för mig. Detta är denna egna norm vi har att leva efter. Jag har t.ex. idag protesterat mot bygget av Västlänken, för jag ser det som rätt, men jag vet att andra tycker motsatsen. Vilket är då det rätta? För någon är en sak rätt och för någon annan är motsatsen rätt. Andlighet i detta sammanhang är för mig att vara rak och ärlig och stå upp för det man tror på, det man själv anser vara det rätta. Samtidigt förhålla sig med respekt till den som inte delar din åsikt, utan tycker helt tvärtom. Lätt att tro att andlighet endast handlar om det andliga och filosofiska, nä det genomströmmar allt i tillvaron – en livsstil.

Att vara lite andlig endast i andligasammanhang är inte att vara andlig enligt mig, andlighet handlar om att vara, att handla utifrån sin innersta känsla – en livsstil.

Namasté ❤
Hasse Nyander  

 
Läs hela inlägget »








Vad är det som får oss att inte ge? En fråga jag ställt till mig själv många gånger genom livet. Jag kan ju endast skriva ut ifrån mig själv, men generellt sett så tror jag inte vi är så olika. Mitt liv liksom de flestas har innehållit hinder, problem, förluster, sjukdomar, kriser, depressioner, hopplöshet, sorg, osv. Men oavsett hur svåra och tunga dessa skeden varit så är det något som får mig att inte ge upp, även om uppgivenheten fanns där från början. Hur många gånger i livet har jag inte känt nu skiter jag i detta och kastar in handduk - bett Gud att ta hem mig.


Någonstans inom mig finns en gnista som aldrig slocknar, en gnista som flammar upp i dessa lägen och får mig att inte ge upp. Får mig att se hur mycket jag älskar livet och så sakteliga förser mig med livslust igen. Balansen i tillvaron är inte tillbaka i dessa lägen, men längtan och strävan till att återskapa balans är där – ibland medvetet och i andra lägen sker det helt omedvetet. Kanske är det vår drift till att skapa balans och harmoni i våra liv som får oss att inte ge upp.
Jag kan med facit i hand se hur dessa faser från uppgivenhet till att återskapa balans, varit så nödvändiga för mig i min utveckling. En utveckling som lärt mig skapa bättre och bättre balans inom mig och sedermera i min tillvaro. Vilket lett till genuinare harmoni inom mig och min upplevelse av tillvaron runt mig. ❤

Ibland känner jag hur livet är fullkomligt perfekt. Jag mår skitbra, allt flyter på, har kapacitet, ork och lust - äntligen ett läge av fullkomlighet. Inte så ovanligt att dessa fullkomliga faser följs att något händer som rubbar min tillvaro i obalans. Ofta kan jag idag tänka att det löser sig och blir snart bra igen, för det har det alltid gjort förut. Även om uppgivenhet fortfarande dyker upp så är den sällan länge på besök numera.
Andas, bara andas, var i nuet … och tillåt skedet att finnas där, men endast för en stund. För den är inte där för att stanna, för gnistan inom mig för mig vidare mot balans igen. Gnistan av livslust, min inre livsenergi.

Livslusten är alltid starkare än uppgivenheten, livslusten vinner alltid över uppgivenheten – åtminstone i mitt liv.

Jag älskar mitt liv och skulle inte vilja vara någon annanstans än här och nu. ❤

Namasté
Hasse Nyander  

Läs hela inlägget »

Det är tio år sedan jag började blogga för första gången. Då var det en viktig del i min självterapi och läkning. För er som inte vet så var jag svårt hjärtsjuk den hösten och var på väg över till andra sidan. Det fanns ingen tanke då på hur jag skulle blogga jag bara skrev från hjärtat och många tog del av min resa tillbaka livet. Med tiden kände jag mig klar med den formen av att blogga och gick över till att skriva om olika åsikter, andliga och filosofiska tankar som låg mig varmt om hjärtat eller berörde mig på annat sätt. De blogginläggen var inte så olika min spalt i Livsenergi som jag skrev under en 12–13 år. Ibland var de till och med inspirerade av varandra.

Har känt länge att jag vill komma igång och börja blogga igen, men varje gång har jag analyserat det jag tänkte skriva om så mycket, så att när jag väl ska sätta mig och skriva känner jag mig klar med det hela och det känns inte längre viktigt att skriva om det. Så igår bestämde jag mig för att bara skriva lite då och då under dagen såsom jag gjorde hösten 2008, för att komma igång. Kändes lite underligt men samtidigt bra. Så nu hoppas jag att jag är på gång igen. För berätta och dela med mig vilja jag, men det måste också kännas äkta och att jag inte sitter och skriver något fint för skrivandet skull.

Likväl som jag önskat att börja blogga igen, så har tanken med en podd funnits där. Framförallt efter att jag haft fortbildning med min Mediala coachingterapeuter och vi har övat på att vara med i poddsändningar. Jag har dock inte lyckas avsätta tid till det och undrar ibland hur jag skulle kunna hinna spela in typ ett avsnitt i veckan. Sen har alla en podd nuförtiden, så frågan är – behövs det en till? I Vilket fall som helst får detta bli ett framtida projekt och nu fokus på att blogga. Det saknas inte önskningar hos mig vad jag skulle vilja göra, utan det finns ett överflöd av olika kreativa önskningar. Jag gör vad jag kan för att avsätta tid till t.ex. måla, skriva, osv. Blir arg på mig själv ibland när jag säger att jag inte har tid för det eller det, och samtidigt vet med mig att jag fastnat framför Facebook. Så jag brukar säga till mig själv har du tid att vara på Facebook så har du tid att måla och allt annat du vill. Så sant … kan inget annat än hålla med mig själv i detta.

Bland mina klienter idag var det ännu en mamma vars son tagit livet av sig och det är ju så tragiskt att vi skapat en värld där unga människor inte orkar leva kvar. En del som inte ens orkar börja leva och gå in i vårt samhällssystem. Ja det är verkligen ett systemfel som vi måste ta itu med, likväl som vår klimatproblematik. Vi måste sträva efter att ändra systemet till en miljö där alla mår bra, trivs och får känna sig behövda och värdefulla. Detta var en stor orsak till att jag engagerade mig i partiet Enhet och ställde upp i både riksdagsvalet, landstingsvalet och kommunalvalet 2014. Älskar Enhets visioner, men frågan är om vårt samhälle är redo för dessa visioner. Jo, visionerna i sig är de flesta nog redo för om man fråga dem, men jag kan se att de flesta är inte redo för de förändring som det skull krävas av oss för att leva med och utifrån dessa visioner. Så jag gör idag vad jag kan på min politiska arena som är mitt andliga arbete, för andlighet i sig är politik. Att ha en ideologi att leva efter och utifrån som förändra och påverka världen vi existerar i, för andlighet i sig sträva efter att samexistera. Vilket i sig är en bra början till ett nytt samhällsklimat. Var och en som tar ett steg i rätt riktning är med och gör denna förändring. Tillsammans är vi många och vi blir bara fler och fler. Vilket med tiden leder till att vi blir redo för de förändringar som behövs göras hos var och en för att denna radikala förändring skall kunna ske.

Yttre fred skapas genom inre frid. ❤

Med kärleksfull vänlighet – Metta
Hasse Nyander

Läs hela inlägget »

Min helg har varit fantastisk, jag verkligen älskar att hålla utbildning – lär ut och dela med mig. Det kommer upp så mycket nytt varje gång jag lär ut och det gör att även jag lär mig massor på en sådan här helg. I helgen var det Energimedicinsk healingterapi och jag vet att denna utbildning ännu befinner sig i barndomens vagga. Även om den finner sin naturliga struktur för varje helg, så vet jag att den aldrig kommer sluta att förändras. För den dagen har både jag och utbildningen stagnerat, då kan jag likaväl lägga ner den. För så länge något är levande och i förändring så fyller det en funktion och är utvecklande för alla parter. Fick en helt ljuvligt bra transhealing av mina elever då de alla samverkade tillsammans. En terapeutiskverkan som kommer sitta i länge, så även att få behandlingar i vissa övningar är en stor förmån i detta sammanhang. ❤

Idag är det en så kallad vilodag som jag strax tänker påbörja med intoning, yoga-andning, yoga, mindfulness och mantrameditation. Ska bli så skönt, det var ett tag sedan nu som min dag inleddes med detta pass – en stund som färgar hela dagen med vålmande, balans och harmoni. Detta är det morgonpass som varje Ashram for lightcarriers startar med så ni är ju flera som känner till det och dess effekt.

Min vilodag är naturlig del av vardagen och dess sysslor. Den tongivande vardagssysslan idag är tvättstugan. Ni som har deltagit på Ashramet eller gick på min meditationskurs som jag hade för många år sedan, vet att jag älskar att göra om vardagssysslor till meditativa mindfulness övningar. Så för mig är tvättstuga en meditativ stund att bara vara i nuet. Jag sorterar tvätt, hänger upp plagg för plagg och är bara fokuserad på det plagg jag håller i min hand. Idag blir det till och med lite extra träning mellan maskinerna, då jag ännu inte hunnit lägga in tvätt från sist jag hade tvättvecka. Har liksom jobbat i ett den sista tiden. Att plocka upp tvätten plagg för plagg är också väldigt meditativt, det vill säga om man inte har bråttom och bara vill ha klart det hela. För min del blir det plagg för plagg … i ett lugnt och stilla tempo. Vardagen en full av meditativa mindfulness övningar om man vill - lite som att förena nytta med nöje. Nu höll jag nästa på att glömma det bästa av allt – mangeln. Det är så meditativ att sitta vid den, handduk för handduk, duk för duk och så vidare. Hade aldrig använt någon mangeln förr kvinnan som bodde ovanför oss lärde mig hur lätt det var och från den stund var det kärlek direkt – mellan mangeln och mig. ❤

Wow! Vilken kick av välmående och själsfrid detta morgonpass är. Har verkligen saknat det dessa dagar jag inte utfört det. Nu flödar entusiasmen inom mig att få till det så många dagar som möjligt framöver, helst utan några längre avbrott som det blivit. Jag är visserligen en arbetsnarkoman och trivs med att ha mycket att göra, mycket på gång. Men i ärlighetens namn har det blivit lite för mycket av det goda det senaste. Sen är det ju så att i mitt jobb håvar man inte massor med pengar som många tycks tro. Utan jag får jobba en hel del för att få det att gå ihop. Men jag klagar inte utan känner stor tacksamhet till att kunna jobba med det jag vill och mitt hjärta säger att jag skall göra. Betalar gladeligen skatt, moms, arbetsgivaravgifter och så vidare.

Trots att det är en vilodag så går det som egenföretagare inte att helt släppa jobbet. Idag innebar det ett samtal per telefon med en man vars hustru gått bort och hon namngivit mig i sitt vita arkiv som officiant. Det är en fantastisk ära att få förrätta någons begravning/minnestund, en mäktig känsla som berör mig stark oavsett om jag känner eller inte känner personen som jag förrättar begravning/minnestund för. Så nu ligger möten, planering och skapandet av denna ceremoni framför mig. Finner en stor fördel och trygghet i att jag alltid känner närvaron och stödet från den som jag förrättar begravningen/minnestunden för. De kan vara väldigt inspirerande under själva ceremoni likväl som under planerande och skapandet. Kvinnan det gäller denna gång kom till mig i lördags och sa att hon skulle vara med mig via mitt hjärta under själva ceremonin. Vilket känns väldigt fint och jag känner ett fullständigt lugn inför uppdraget.

Är nöjd med dagen och dess innehåll. Hoppas ni haft en bra och givande dag.

❤ Känner stor tacksamhet till att få bo i en så fantastisk lägenhet som vi gör.
❤ Känner en enorm tacksamhet till att fått äran att förrätta ännu en minnestund/begravning.
❤ Känner mig tacksam över mitt välbefinnande och välmående.

Med kärleksfull vänlighet ❤
Hasse Nyander

Läs hela inlägget »

En länk till min gamla blogg. http://hassenyander.blogg.se/
  • Kristina » Hoppet :  ”Det var nog meningen att du skulle hållit i det från början. Tacksamt om du kan..”

  • Tuula Biamont » Möten :  ”Bra att du skriver om hur man uttrycker sig i samtal med sin klient. Sättet kan ..”

  • Lena Gustavsson » Kreativprioritering:  ”Väntar m spänning på din bok den förra var underbar å helt rätt för mig då den k”

  • Marie Bovin » Min stora lycka :  ”Tack För att just jag får möjligheten att få vara din elev. ”

  • Oona » Andlighet en livsstil :  ”Jamen precis..."det andliga" utan Andlighet i vardagen och i hjärtat blir bara s..”