Behovet av att trycka ner någon eller vilja göra någon illa, är ett tecken på att just den personen inte mår bra i sig själv. För en del har detta blivit en överlevnadsstrategi för att för stund kännas sig lite mer välmående. En ohållbar strategi som bara utmynnar i att man mår sämre och sämre. Vilket ger ett ökat behov av att trycka ner och göra andra illa.

En del inser kanske inte ens att de mår dåligt, andra vill inte ta det till sig fastän de inser det. Men det finns endast en utväg ur detta gissel - insikten om att jag mår dåligt. För att sedan kunna gå till orsaken och bearbeta det hela. Allt styrs av en orsak och verkan – så när man sedan mår bar i sig själv finns inte längre behovet av att vilja trycka ner någon eller göra någon illa. Orsaken är bort och då också dess verkan.

Detta är ganska självklart för de flesta av oss, men trots det inte alltid så lätt att hantera i situationen. Det händer ofta att jag tar bort länkar på Facebook för att en del får en nervärderande ton mot andra i inlägget. I sociala medier kommer dessa icke välmående personers agerande ofta till uttryck, som det vore enklare att bete sig illa då man inte står öga med den man sårar. Jag vet att dessa personer mår dåligt, men har inte lusta att låta det går ut över andra i inlägget.

Jag möter ofta klienter som har problematiker med att någon beter sig på detta sätt i deras omgivning. Lätta att förstå att personen i fråga mår dåligt, inte alltid lika lätt att hantera hur det påverkar mig. Jag ser dock en positiv effekt många gånger av att samtal om att den personen inte mår bra och i grunden är det synd om honom/henne.

Jag har också märkt mitt eget förhållningssätt till dessa icke välmående individerna. Förr när jag var väldigt känslig så tog jag väldigt illa vid mig. Mitt fokus låg helt på vad de gjorde, vad de hade gjort mig. Kroppen gick in i försvarsställning och ville ha upprättelse. Idag förhåller jag mig genom att det inte bekommer mig, utan mitt fokus hamnar på dem och vad som får dem att bete sig så här. Tycker kanske inte synd om dem utan mer att jag har en förståelse och insikt till att deras beteende utgår från att de inte mår bra i sig själva.

Det finns många som inte mår bra, men låt inte det gå ut över dig. Det är deras problem och det är upp till dem att ta itu med sin tillvaro.

Må alla må väl, må alla vara lyckliga ... 

Med kärlek  ❤
Hasse Nyander

Läs hela inlägget »

Vad är att vara kärleksfull?

När någon undrar vad Gud är, så brukar en enkel motfråga vara ”vad är inte Gud?”. Vilket är ett sätt att finna fram till svaret. Kanske är det lite samma med att vara kärleksfull. För jag känner att jag kommer hamna i en fälla om jag skulle skiva ner alla vackra ord om att vara kärleksfull. Det kan lätt urarta i andligtdravel. Jag får ofta höra i min yrkesroll när en del som är otroligt skickliga på att uttrycka sig i ord, att någon annan säger: ”Åh! Du är så kärleksfull”. Själv har jag endast hört vackra men tomma ord. Det fanns varken tanke, känsla eller handling bakom de vackra orden. För visst skulle dessa ord kunnat vara kärleksfulla, om de vore förankrade i tanke, känsla och handling. Jag upplever minst lika ofta, hur någon som inte är lika skicklig på att uttrycka sig i ord, fullkomligt strålar av ren och vacker kärleksfullhet. Någon som oavkortat och villkorslöst vill någon annans väl. Där tanke, känsla och handling är fullkomligt förankrad i att vara kärleksfull. ❤

Så att var kärleksfull är för mig din tanke, din känsla och handling. Inget som kan skapas med vackra ord, utan ord måste var sprungna ur tanke, känsla och handling. Det är också utifrån detta du själv kan verifiera hur kärleksfull du är, inte huruvida andra säger att du är det eller inte. Själv blir jag lite generad ibland när någon säger: ”Du är så kärleksfull”. För min egen undran är var det vackra ord eller var de förankrade.

För mig är mina morföräldrar fina förebilder på att vara kärleksfull. På 30-talet fick de en som med Downs syndrom. Direkt sa läkaren att de kunde lämna honom där så skulle de placera honom på ett hem, för de kunde inte ta hem honom. Min morfars reaktion var, att min son ska inte växa upp på något hem. Läkaren tyckte då att han blir högst sju år, så det är inget att fästa sig vid. Kanske inte så konstigt om de blev satta på ostimulerade hem i förvaring för att dö. Men mina morföräldrar tog med sin son och behandlade honom som en i syskonskara och han blev 65 år. Orden min morfar sa är i sig inte vackra, men det de var förankrade i är vackert och kärleksfullt.

Så det blir inga vackra ord från mig, för tanke, känsla och handling är det som är viktig i detta sammanhang. Det är det som kan påvisa var du befinner dig i din utveckling. För jag anser att i ens andliga utveckling är att utveckla sin förmåga till att vara kärleksfull av stor vikt. Så att vara kärleksfull är något vi är som genomsyrar hela vårt väsen i allt. Helt enkelt en del av ens livsstil - ett sätt att vara på, lika naturligt som att man andas. ❤

Jag är inte på något sätt perfekt själv då det gäller att vara kärleksfull, men jag klara inte av att säga tomma fraser som låter ihåliga. Utan då blir jag istället tyst som om jag fick tunghäfta. För om jag säger något vill jag att jag verkligen mena det och att mina ord är förankrade i tanke, känsla och handling. Är livrädd att det som kommer via min mun ska låta som andligtdravel.

Vad säger min tanke mig? Vad känner jag? Hur handlar jag? Tre frågor som kan vara bra att ha med i sin andliga utveckling mot att bli genuint kärleksfull.❤

Med kärleksfull vänlighet
Hasse Nyander
 
 

Läs hela inlägget »

En del pratar med djur, andra med växter … själv pratar jag med mitt hjärta. Vi har en bra dialog, jag och mitt lilla hjärta. Samstämmiga om att fixa det här livet ihop.

Jag brukar klappa på det och berätta för det hur mycket jag tycker om det. Hur fantastiskt det är som med styrka och vilja fört oss tillbaka till ett välmående. Jag ger det ofta beröm för att det sköter sin uppgift galant. Berättar hur stolt jag är över det - mitt lilla hjärta. ❤

Enligt mig pratar vi för lite med våra kroppar och samtidigt ger det för lite med beröm för att den i alla sina delar sköter sitt jobb. Det är ett rent mirakel att allt funkar i detta komplexa system som vår kropp är. Vår kropp behöver få vår kärlek, omtanke och omvårdnad. Tyvärr är det vanligare att vi skäller och klagar på den när vi anser att den är svag och inte fungerar som vi önskar. Men det är så att den alltid sköter sitt jobb, oavsett hur vi upplever det. Självklart har jag även en dialog med hela min kropp. Men jag och mitt hjärta har en lite speciell relation. Vi har tillsammans fått gå igenom mycket, så jag kan bara säga att jag har ett fantastiskt hjärta.

All min kärlek till mitt enastående hjärta ❤

Må jag må väl, må jag vara lycklig
Må alla må väl, må alla vara lyckliga

Namasté ❤
Hasse Nyander  

Läs hela inlägget »

Vad är dröm och vad är verklighet? Finns det någon skillnad. Det finns en liten skillnad enligt mig och det är att vi har en upplevelse av att det vi kallar verkligheten är det. För mig personligen är dröm bara en annan form av verklighet, så som jag tror att vi samexisterar i många olika former av verkligheter – parallellvärldar.

Jag har tydligt vid ett flertal tillfällen sett igenom illusionen verkligheten och sett som den endast vore en tankemässigt skapad kuliss. En kuslig, men samtidigt häftig upplevelse.

Jag lever aktivt i mina drömmar, på samma sätt som i det vi kallar verkligheten.  Jag är agerande, tänkande och kännande. Ibland upplever jag som jag går igenom liknande upplevelser i olika dimensioner och ibland ter det sig som om det var väldigt olika utvecklings möjligheter dem emellan. Jag är helt på det klara med att allt behöver jag inte lära mig i denna verklighet, utan kan lära mig i andra dimensioner. Men ändå dra nytta av erfarenheten i denna verklighet.

Upplever inte heller några problem med att flytta sig i tid och rum. Ibland funkar det bättre och ibland lite sämre, men för mig handlar det mest om min egen förmåga till fokus i stunden.

I eftermiddag ska jag ta del av Agneta Oreheims kunskaper om Quantum dreaming. Vilket ska bli mycket intressant. Vi kommer även få göra ett par trumdrömresor. Vilket ska bli mycket spännande.
Jag har läst lite om quantum dreaming på nätet och utifrån vad jag förstår så känns det som något jag redan sysslar en hel del med. Begrepp och tankegångar som känns för mig självklara. Bara det att jag inte använder begreppet Quantum dreaming, men det blir kanske ett givet begreppsord efter eftermiddagens andakt.

Lite Quantum dreaming från Robert Moss sida i ämnet:

  • Sinnet är inte platsbundet. Medvetandet är inte begränsat till hjärnan eller till rymden och tiden.
  • Du lever, just nu, i en av många interaktiva världar. Du har parallella själar som rör sig genom livet i parallella världar.
  • Tidsresor är möjliga.
  • Det finns ingen separation mellan subjekt och objekt i universum.
  • På kvantnivåer övervakar observatören en händelse till manifestation ur en soppa av potentialer. Detta kan också vara sant på mänsklig och makro skala.
  • Människor har en medfödd förmåga att kommunicera och påverka människor och föremål över ett avstånd.
  • Eventuella händelser som förekommer i universum är omedelbart tillgängliga var som helst som information.
  • Vår erfarenhet av verklighet, som vår erfarenhet av linjär tid, är en mental konstruktion. Byt konstruktionen, och vi byter vår värld.


Nu kommer kanske någon som kan mer om Quantum dreaming slå mig på fingrarna, men för mig känns det som att träna sig i att vara i kvantfältet och kunna dra nytta av dess obegränsade möjligheter. Men angående denna fundering så är jag förhoppningsvis klokare i eftermiddag. 

Till våren planera Agneta och jag att vi ska erbjuda en heldags workshop i ämnet. För er som vill ha mer och för er som inte kan komma idag.

Lite tankar från mig inför dagens Sommarandakt. ❤

Med kärleksfull vänlighet ❤
Hasse Nyander

Läs hela inlägget »

Vi har väl alla drömt och fantiserat om att vara någon annan.  Ha andra utseenden, andra egenskaper, andra jobb, osv. Kanske fyller dessa fantasier en mening och då menar jag inte att bli någon annan, utan att finna fram till mig och mina egna potentialer. Se det vackra och bra i att vara jag. ❤

Jag skulle inte för en sekund på allvar vilja byta ut mig själv för att vara någon annan. För allt detta som är jag, är det som har format och skapat mig till den jag är. Känner stor tacksamhet till mig, mitt liv och det jag fått uppleva via det som skett genom livet. För med vem skulle jag våga rida igenom nattens mörker, om inte mig själv. Jag har fört mig själv från mörker till ljus många gånger. Vilket jag sannolikt kommer göra många gånger framöver också.

Tänk om jag hade varit någon annan, hade jag då orkat mig igenom det jag fått gått igenom? Ser på mig själv med styrka och kraft. Någon som aldrig ger upp, även om jag vid flertal tillfällen önskat kasta in handduken och tacka för mig. Så finns där en stark drift att föra mig och min utveckling framåt. Visst finns det ett starkt stöd runt mig från fysiska personer så väl som icke fysiska varelser. Men att kunna hålla sig själv tryggt i hand och veta att jag ror båten i land även denna gång känns skönt.

Jag känner en stor tacksamhet till mitt fysiska och mitt psyke för den styrka de båda innehar då det gäller. Ser hur de samverkar gott när livet händer och de behöver centralisera sitt fokus på samma mål.

Mina så kallade svagheter är min styrka och det är genom dem jag växer. Det är via det jag för mig vidare i livet och dess potentiella utvecklingsmöjlighet.

För även om jag kan drömma och fantisera om att bara glida genom livet, så var det inte därför jag kom hit. Utan för att utmana mig själv till det yttersta. Jag skapade själv skissen över mitt liv och nu gäller det att göra bästa möjliga av den inkarnationen.

Jag är glad och tacksam att jag just är jag, för någon annan skulle jag inte vilja varit i livets olika skeden. Har full tillit till mig själv att det som är reder jag ut på bästa möjliga sätt och det som komma skall få jag ta itu med då.

Med kärleksfull vänlighet ❤
Hasse Nyander
 
 
 

Läs hela inlägget »

Då var jag ett steg vidare i livets förlopp och en sköldkörtel fattigare, men med ett välmående hjärta i behåll. Vilket var viktigare för mig i sammanghanget. Tack och lov känner jag i hela mitt väsen att detta är bra för mig och kommer bli mycket bra framöver. Känner redan hur kroppen mår bättre och hur jag snart kommer vara redo för nästa steg i min läkande process. För livet är inte endast en skola utan även en läkandeprocess.

När jag hade mitt sista samtal med läkaren dagen innan operation och hon sitter och säger ordagrant vad jag fått till mig från andra sidan, så fanns inte minsta tvekan till att jag tagit rätt beslut. Skönt att inte behöva vackla in i det sista och kunna lägga fokus på själva operationen.

Jag är oerhört tacksam över de högre krafter som varit med mig i denna resa och all healing som jag fått från er. Vilket med all sannolikhet underlättade operationen, min återhämtning och att jag inte har haft någon större smärtpåverkan. ❤

Dagarna efter operation har jag verkligen känt närvaron av en annan kraft än jag är van att känna runt mig. En kraft så beskyddande och omhändertagna, som med deras närvaro skulle inget ont kunna hända mig eller gå fel. Ni vet, som när man är tre år och det finns en mamma som kan ta bort alla bekymmer och bara vetskap om att hon finns där räcker.

Jag vet att när jag i framtiden summerar hela processen så kommer jag förstå , och insikt blir till visdom. Just nu förlitar jag mig till min tillit till att allt blir på bästa möjliga sätt för mig.

Må gott vänner ❤
Hasse Nyander

Läs hela inlägget »
Att stå stark i sig själv är en stor och viktig del i vår personliga och andligautveckling. Att veta vad som är det bästa just för mig och inte låta sig dras med i andras personliga upplevelser. För innerst inne är jag helt övertygad om att vi alla alltid vet vad som är bäst för oss själv. De gäller att i sin utveckling skapa en klar kontakt med denna inre visdom och inte låta sig påverkas av bruset runt omkring. För det som händer mig, händer inte runt omkring, det händer inom mig.

Alla talar sanning, sin sanning … men vart finns jag i detta? Vad är min sanning?

Jag är väl medveten om att personen Hasse Nyander inte alltid är så smart och har fullständig självinsikt. Men i en högre aspekt av mitt väsen så finns visdom och klarhet. Det är på detta plan vi alla vet vad som är bäst för oss själv.

Där jag befinner mig i livet just nu har jag fullständig tillit till min känsla och det jag får till mig. Tillit till att allt blir precis så som det ska bli. Det tillstånd fyller mig med en enorm känsla av inre trygghet, styrka, kraft, mod, glädje, nyfikenhet, livsenergi, förväntansfull, taggad och på G. Varför denna eufori? Jo när man befinner sig helt i ett med sig själv finns inga tvivel längre, men tvivlet på vägen är det som stärkt och utvecklat mig.

Förväntafullt ser jag nu på livet och framtiden.
Hasse Nyander
Läs hela inlägget »
Att lita till processen är inte alltid så lätt, även då man rent medvetet vet att det är det enda att göra. Vi kanske inte alltid förstår allt i processens gång, men den leder oss alltid fram till det som är bäst för situationen.  Det känns inte alltid helt rätt i stunden men med facit i hand ser vi alltid dess självklara smarthet.

Tack och lov är jag och processen i samma fas så jag känner inget behov av att ifrågasätta den. Nattens upplevelser gav mig känslomässiga pusselbitar, som landade i en stilla skön trygghet inom mig. Med stor rofullhet kan jag nu var ett med det som sker i nuet och lita till processen.

Jag lägger min tillit till mitt inre och den andevärld som alltid leder mig rätt, med fokus på mitt högsta och bästa.

Jag ser med spänning på framtiden och vad den kommer att ge, ser inte nuet som ett nederlag utan som en möjlighet.

För min personliga åsikt är att det är när vi inte litar till processen som vi hamnar fel. Vi blir i otakt med oss själva, vilket gör så att saker och ting blir jobbiga. Då vi hysterisk börjar grabba efter halmstrån som inte leder någon vart. Ett hysteriskt slöseri mig kraft och energi.

Så idag tänker jag endast njuta av min inre frid och det fantastiska vädret som vi har i idag. Tillåt mig att bara vara ett med mig själv och nuet.

Njut av nuet och ha tillit
Hasse Nyander
Läs hela inlägget »
Förr undrade jag alltid varför drabbar detta mig och kunde bara se vilka komplikationer olika sjukdomsbilder gav. Såg endast hindren och inte att det fanns en möjlighet till utveckling i dessa tillstånd. Vilket gjorde situationen svårare och kändes mest som ett straff. Självklart ville jag bara bli av med skiten – bli befriad från det straff som drabbat mig. Jag såg inte heller dess signaler till mig eller att de faktiskt hade något positivt att ge mig.

Nu många år senare inser jag vad den svåra migränen vill säga mig och hur den ville hjälpa mig till förändring. Men då gick det inte in och var bara något som drabbade mig. Med facit i hand så kan jag konstatera att min förändrade inställning började ta plats 1995 då jag gick in i väggen som de sa på den tiden. Även om jag inte då medvetet såg att tillståndet hade möjligheter att ge mig, så gick jag in i dess utvecklingsmöjligheter. Jag mediterade aktivt flera gånger om dagen och påbörjade mitt andliga växande. Detta blev min bästa medicin och hjälp tillbaka till livet, men tillbaka på ett nytt och mycket bättre sätt. Jag har sedan många gånger i livet påpekat att min utbrändhet är något av det bästa som hänt mig, inget som drabbade mig utan något som hjälpte mig hitta tillbaks till mig själv då jag hamnat vilse livet. Det var här min återkoppling började med det som verkligen är jag – min ande.

Även om jag upplevde det som att något drabbade mig när jag fick cystor som växte i min käke och fick genomgå flera operationer, så insåg jag att detta som drabbade mig hade något att säga. Till början var det ganska frustrerande då jag inte kunna finna ut vad och bara ville bli av med problematiken. Så kom orden ”speak out” till mig och jag förstod att det var dags att sätta ord på känslor. Lagringar av outtalade känslor skulle skalas bort för att frigöra mig i mitt väsen och för att kunna nå vidare i min utveckling. Det tog många år innan allt var återställt rent fysiskt även om jag var klar med själva utvecklingsprocessen. Så visste testades och utvecklades tålamodet i denna tid av upp och nergångar.

2008 blev jag svårt hjärtsjuk och detta blev för mig en stor och mycket viktig del i min andliga utveckling. En tid av rening, läkning och healing. Denna gång tog det inte långtid innan jag insåg att det var en möjlighet till utveckling. Även om det var en period som ställde till det mycket för mig och kan göra än idag, så är det en period jag absolut inte skulle vilja vara utan. Den gav så mycket mer än den tog, som jag hela tiden har glädje och nytta av.

Utan att gått in fördjupat på de olika episoderna så hoppas jag kunnat ge en liten bild på utveckling förloppet från drabbad till att se möjligheter till utveckling.

För några veckor sedan fick jag veta att jag fått förhöjd ämnesomsättning, alltså att min sköldkörtel producerar för mycket med hormon. Ärligt talat så hade jag lite svårt att förstå det hela då jag inte kände eller såg några tecken på symtom av förhöjdämnesomsättning. Dags för nya prover, nya undersökningar … men i detta så kände jag en sådan tolerans. Inte förneka sjukdomsbilden inte bli ett med den utan bara att just nu är det så att jag har förhöjd ämnesomsättning. Var i nuet och detta är nuet. Genom att var i nuet tar vi aktivt del i process och kan vara en del i förändringen mot att bli befriade från problematiken.

Orsaken till detta är en biverkan av en hjärtmedicin som jag ätit tillbaka i tiden. Så visst önskar jag att jag inte hade tagit den, men nu är det som det är. Ingen ide att ångra det som inte går att ändra. Vad kan jag lära av detta? Jo just detta med tolerans kändes så självklart och viktigt. Och tittar jag över det korta scenarion som jag beskrivit för er så ser jag att var steg gett mig mer och mer tolerans.

Visst hade jag hoppats på att mina värden skulle gått ner, så jag slapp operation. Nu har de visserligen så sakta börjat gå ner, men man har ändå tagit beslutet att de kommer operera bort min sköldkörtel. Inom mig känner jag att detta ingrepp leder till något bra för mig. Vet inte vad, men med tiden har jag lärt mig lita till processen, jag behöver inte förstå – jag behöver bara känna.

Jag är dock helt övertygad om att det är healingenergi som gjort så jag inte har några symtom, utan kan jobba och funka som vanligt. För utan den hade jag troligtvis mått väldigt dåligt just nu, såsom symtombilden ser ut. Hade en kort period av trötthet och muskelvärk som gick över. All vårdpersonal är förvånande att jag mår bra och funkar som vanligt. Sen är healing för mig en process, inte att man ger energi och sedan är allt bra. Healing är bearbetning och utveckling som pågår hela livet.

För att återkoppla, där jag är i mitt skede handlar det mycket om att använda mig av min förvärvad tolerans. Verkligen få använda den medvetet i praktiken som en naturlig del av mina egenskaper. Inser att jag tidigare varit ganska omedveten om den, samtidigt som jag gått in och ur den utifrån dagens status.  Även sköterska på Thyreoidea-mottagningen idag påpekade mitt lugna förhållningssätt och sa att det beror nog att du jobbar med meditation. Skoj när de snappar upp i ens journal och reflekterar. För mig själv tänkte jag att svåra sjukdomar ger tolerans, men i samma stund som jag tänkte säga det till henne så insåg jag att det inte var en självklarhet.

Vad ska man säga, det är spännande att leva och möjligheter till utveckling finns där hela tiden.

Detta är nuet och jag har inget annat val än att vara i nuet, det är i nuet som förändringen sker.

Så i år blir det ingen semester, det blir sjukskrivning.

So wish me luck
Hasse Nyander
Läs hela inlägget »
Min väg in på healing var inte så ljus och andlig som man kan tro, ingen stark uppenbarelse som ledde mig dit. Jag hade helt enkelt kursabstinens och saknade Iris Hall otroligt mycket, en separationsångest efter att avklarat min utbildning till Spiritualistiskt medium. Var inte speciellt intresserad av healing och såg mig som ett medium och något annat ville jag inte vara. Men jag anmälde mig till Iris utbildning i Spiritualistisk healing, för att lindra min abstinens och separationsångest.

När jag väl var certifierad Spiritualistisk healer så tog jag några klienter för att jag skulle. Jag fann inget intresse i det och kände mig mest dum och otillräcklig, även om klienterna tycktes vara nöjda. Så jag tog beslutet att inte ta några fler healingklienter, vilket inte bekom mig det minsta för det var medium jag var och ville vara.

Tiden gick och en dag fick jag en känsla till mig att jag skulle starta en healingkurs. Kändes lite underligt då jag inte ens arbetade med healing, men något pockade på i detta och jag kunde inte motstå dess dragning. Så steg ett fick bli att fixa lite healingklienter och de fanns där som de hade väntat på att jag skulle sätta igång. Denna gång kändes det annorlunda att arbeta med healing, kanske för att jag var mitt upp i att skapa en utbildning och finna fram till mitt sätt att lära ut om healing. Vilket då förutsatte att jag funnit fram till mitt sätt att arbeta på. Jag gav mig själv fria vingar att testa och skapa, även om mycket i grunden var det jag lärt mig av Iris.

När jag med full grupp satt igång första healingkursen, så var endast första kurshelgens program klart och de andra helgerna växte fram allt eftersom utbildningen fortlöpte. På denna första kursomgång så tändes en gnista inom mig och det blev min stora resa till att finna fram hur jag vill utveckla mitt healingarbete.
 
Nu sitter jag här många år senare och tycker healing är något av det mest fantastiska som finns. Idag ser jag allt som jag sysslar med som healing, för allt i min verksamhet handlar om läkande. Jag ser även livet i sig som en läkande resa, så länge man tar utmaningarna och inte stagnerar. Inte heller har jag låtit mitt sätt att arbeta på och att utveckla mina utbildningar att stagnera. Så det var faktiskt med stor stolthet jag vid årsskiftet presentera mina fyra block, som var och en på sitt sätt är ett komplement i den helande resan och dess utveckling.

Idag kan jag se mönstret i utveckling från Spiritualistisk healing till Ljusbärare healing och dagens Energimedicinsk healingterapi. Jag kan känna hur jag verkligen brinner för denna utveckling och vart den kommer leda mig vidare i min process. För självklart så har detta varit och är en del av min läkande resa.

Med kärleksfull vänlighet
Hasse Nyander
 
Läs hela inlägget »

En länk till min gamla blogg. http://hassenyander.blogg.se/