Det är tidig morgon, solen stiger upp bakom de höga palmerna. Luften är sval och frisk, en hel orkester av fåglar av olika de slag kvittrar i djungeln. Allt är så lugnt och stilla, en njutning att bara sitta i denna andaktsfulla morgon och inta mitt kaffe. Det är bara jag, djungeln och stillheten, ett sådant underbart sätt att inta morgonen. Jag skulle troligtvis kunna släppa taget om allt och leva så här. Kanske är det så här vi alla borde leva, istället för det maskineri vi tar oss fram genom i vårt västerländska samhälle.
 
Inget händer och samtidigt händer massor, men det känns inte som någon händelse då jag bara är mitt upp i det och en del av det hela. Detta är en total numedvetenhet – här och nu. Det fantastiska med detta land är att jag behöver inget göra för att vara i nuet, som om inget annat existerade. Hemma försöker jag alltid leva i nuet, men det innebär att jag försöker och får ibland kämpa för att lyckas hålla mig där. För mig är detta lands atmosfär rena magin, kanske det inte är så för alla men för mig är det ett tillstånd som bara är. ❤️
 
Morgonstund har guld i mun och just här och nu kan jag inget annat än att intyga att det är sant. Jag har aldrig varit någon morgonmänniska utan nyvaket och sömndrucket tvingat mig upp om jag behövt gå upp tidigt. Jag ser hur jag med åren går upp tidigare och samtidigt tänker man kan inte gå upp så här tidigt om man inte måste. När min pappa inte arbetade och sen när han slutade arbeta så gick han alltid upp minst en timme innan resten av familjen. Jag kunde aldrig förstå vad han gjorde uppe då. Tyckte han var konstigt som inte låg kvar och drogs sig som min mamma gjorde, men jag förstår honom mer och mer för varje morgon som jag kliver upp. Jag förstår att detta var hans stund med en kopp kaffe, bara han och morgonen. Idag njuter jag själv lika mycket av denna morgonstund som jag numera kan förstå att han gjorde. Sådan fader sådan son. ❤️
 
Min pappa var född 1920 så även om det fanns mycket filosofiskt och djupsinnigt inom honom så kom det aldrig till yttryck så som det hela har gjort för mig. Ju äldre han blev ju mer började han prata i buddistiska termer fast han aldrig sysslat med någon buddism i detta livet. ❤️
 
Själv blev jag kär i buddism när jag började i högstadiet och vi fick en fantastisk religionslärare som lärde oss allt om världens olika religioner och filosofier. Denne lärare var också missionspastor, men aldrig att han framhävde sin tro som mer sann än någon annan. Han har på många sätt varit en sann förebild för mig genom livet och min vandring.
 
Namasté
Hasse Nyander

Läs hela inlägget »

Älskar att flyga och känna friheten ovan molnen. Släppa allt och veta att nu är allt utom kontroll oavsett vad som händer. Det som sker det sker och i ett flygplan blir det som tydligast för mig. Känslan att vara närmare Gud och himmelriket, fast jag är av uppfattningen att Gud finns överallt som Alltet. Troligtvis är det barndomens metafor som är djupt präglad inom mig och ger denna känsla. En hel del filmer och bilder har också genom åren förstärkt denna barndoms version av himmelriket. ❤️
 
Efter att varit uppe i himmelriket så landar vi i paradiset – Sri Lanka. Bara jag sätter ner mina fötter här känner jag stillhet som fyller mig. Sen när jag kliver ut från flygplatsen och doften av Sri Lanka fullkomligt väller över mig så känner jag en total sinnesfrid. Detta känns verkligen som mitt andra hem. Jag vet inte riktigt vad det är som gör det, men här kommer jag så nära allt. Lite obeskrivlig känsla, men som om allt helt plötsligt var här och nu. En spännande sak i det hela är jag kommer så nära sig själv på ett annat sätt än hemma och hur jag går in i de processer som jag är redo för att göra. Att vara här är rena personliga och andliga utveckling, bara genom att existera här och nu i närhet till allt – till Alltet. ❤️
 
Jag sitter och skriver på takterrassen på en sida ligger Hikkaduwa och på den andra sidan djungeln. Stadens ljud blandas med djungels och jag kan starkt uppleva närheten till dem båda på en och samma gång. Båda har sin tjusning och funktion, men en underbar känsla av samstämmighet dem emellan. Allt detta är det fridfullaste jag vet. Under tiden jag sitter här har jag haft besök av några jordekorrar då och då, känner även närheten till dessa små filurer. ❤️
 
Idag ska jag och Monika åka och hälsa på vår fadderpojke Sandalu och hans familj. Att få möjligheten att komma en singalesisk familj så nära och vara en del av deras tillvaro är en fantastisk förmån. Första gången vi var där fick jag skärpa mig för att hålla tillbaka tårarna utifrån vilket område de lever i, vilket får en att inse vilken enorm materiell och ekonomisk standard vi har. Däremot att få komma in i deras liv och se denna enorma värme, lycka och närhet till varandra som de har, så blir jag så överväldiga av vad som är det allra viktigaste i tillvaron. Från första stund såg jag hur Sandalu fullkomligt älskar och dyrkar sin pappa den fanns en sådan enorm kärlek och värme dem emellan. Att se Sandalus pappas stolthet över sin son värmer långt in i hjärtat. Plötslig verkade de i min ögon inte fattig längre, utan det handlade mer om vad mitt västerländska synsätt menade med fattigdom. På många sätt är de mångt mycket rikare än oss. ❤️
 
Jag ser framemot en dag med närhet och värme. En möjlighet att lära känna denna familj ännu mer och komma dem ännu närmare. De har mycket att lära mig bara genom sin existens här och nu. ❤️
 
Namasté
Hasse Nyander
 
 
 

Läs hela inlägget »

Det har varit många förberedelser inför Sri Lanka resan och den sista vecka har känts lite stressig hur jag ska hinna. Så nu när allt är klart förutom att packa så känns det lite konstigt. Vad har jag glömt att göra? Det är troligtvis inget, men från att varit igång så mycket blir det så stilla och tomt. En konstig känsla som jag upplevt många gånger då alla förberedelser är klara. Så nu kan jag luta mig tillbaka och bara njuta av de dagar som är kvar innan resan. ❤️

Jag älskar den känslan när jag slår mig ner i flygplanet och vet att nu kan jag bara förhålla mig utifrån stunden och det som sker. En känsla av att släppa taget och bara ge sig hän. Känner en euforisk känsla i hela kroppen inför denna resa och vet att den kommer falla på plats så himla bra. En stor del av denna känsla tror jag är att jag förra året inte tog med någon grupp, utan reste helt själv och kände in inför denna resan. Jag reflekterade samtidigt utifrån mina erfarenheter från den tidigare resan och fann en grundläggande känsla som jag kommer låta genomsyra årets. Sist hade jag så mycket krav på mig själv att leva upp till och det känner jag inte alls denna gång. Vet att vi ska vara i nuet och bara ha det fantastiskt tillsammans i en skön gemenskap. Det är det allra viktigaste och dessa ögonblick kommer ge oss minnen för livet. ❤️

En sak som jag också inser är att de år jag nu hållit mitt Ashram i Göteborg/Mölndal, har gett mig insikt och erfarenhet om att skapa rummet som erbjuder till att andlig/personlig utveckling. Genom de olika Ashramen har jag sett vad som funkar bra och vad som funkar mindre bra. För mig är den andliga resan till Sri Lanka en förlängning av dessa Ashram. I sin grund handlar allt om samma sak som det gör i själavård, att skapa balans och harmoni mellan kropp, själ och ande för att få själsligfrid. ❤️

Det är skönt när erfarenheter lägger sig på plats inom en och man fylls av känslan det här kan jag. Vilket får en att känna sig trygg och flexibel inför det som komma skall. Tänkt vad vore vi utan livets erfarenheter och insikter, så väl goda som de som kanske inte funkade helt och hållet. Utan dessa hade ingen utveckling skett och att växa genom sin egen resa är ju mina intentioner och mitt motto.

Så förändringens vindar skrämmer inte mig, utan jag välkomnar dem och ibland till och med påkallar dem.

Allt med den andliga resan startade som en dröm 2004 och drömmar är till för att förverkliga, för de är som kompass och karta till framtiden.

Namasté
Hasse Nyander
 
 

Läs hela inlägget »

Det är fredag och som vanligt under terminsäsong så startar jag upp en helgutbildning. Denna helg är det Själavård block 5, med andra ord nästsist helgen i grundutbildningen. Det tog några år innan jag kände mig redo att vågade hugga in i att starta upp den allra första omgången. Idag känner jag stor tillfredsställes till att jag kom till skott och detta är en utbildning som jag känner stor stolthet till att ha skapat. Den ligger ännu i sin barndom och faller mer och mer på plats för varje kursomgång jag startar upp. Så det är med spänning och förväntan som jag startar upp en ny kursomgång senare under våren 2019. Detta blir den tredje kullen av religiöst obundna själavårdare. ❤️

Vi lever definitivt i ett samhälle av förändring och utveckling. Vi sekulariserar allt mer och vår trosuppfattning finner nya former. Många gånger helt individuella former för var och en, inte alls att vi längre måste finna oss i att förenas runt massa trossatser och dogmer. I och med det så behöver också den traditionella själavården en motsvarighet som inte har någon religiösanknytning. Jag har sagt det förut och jag säger det igen – jag tror att framtiden själavårdare är medium, healers, astrologer, alternativterapeuter, med flera. För det är många gånger dessa som man sökt sig till genom livet olika skeden och med det blir det också naturligt att vända sig till dem i skeden av behov av själavård i stället för en präst eller diakon. Jag vet att det även kommer ta tid innan världen har anammat denna nya form av själavårdare, även om jag ser att uppdragen blir fler och fler för varje år. Men Rom byggdes inte på en dag och det gäller helt enkelt att bida sin tid och låt det hela sakta men säkert växa fram. Något som jag hade mycket svårt för tillbaka i tiden, då jag ville att allt jag företog mig skulle hända nu. I detta fall är det bara så att det får ta den tid det tar, jag vet att jag har påbörjat något nytt och bra. Så jag lutar mig tillbaka och känner mig förnöjd med det. ❤️

Med åren vågar jag också ta på mig mer och mer av de olika lektionerna, som jag från början hade gästlärare på för jag kände mig osäker i ämnet och inte hade tillit till min egen kunskap och kapacitet. Vilket gör att dessa lektioner får ännu mer fördjupad touch av mina filosofiska tankegångar. Vill inte förringa de gästlärare vi haft, för de har alla varit bra och fyllt en stor viktig funktion på vägen i utbildningen framskridande och utveckling.

Jag vet inget vackrare sätt att kunna finnas till för mina medmänniskor, än att kunna finnas där i dessa stunder. Ibland av glädje och lycka, ibland i sorg och förtvivlan. För en själavårdares uppdrag innebär alla olika känslotillstånd i livets olika skeden. En viktig sak i det själavårdande uppdraget är att inge hopp där hopplösheten bor.

Jag har skrattat, gråtit, glatts, förundrats, kontemplerat … ihop med de medmänniskor som sökt sig till mig. Allt för att skapa balans och harmoni mellan kropp, själ och ande för att skapa själsligfrid.
Det själavårdandeuppdraget består inte endast av de själavårdande samtalen mellan själavårdare och konfident som man så många gånger förknippar med själavård. Utan en stor del är att förrätta olika andakter och ceremonier som vigsel, namngivning och begravning. Som jag skrev tidigare att finnas med i livet alla olika skeden.
Är alla lämpade för detta uppdrag? Jag tror inte det utan man måste ha ett genuint intresse av sina medmänniskor och kunna sätta sin egen trosuppfattning åt sidan för att kunna finnas där den jag möter befinner sig. ❤️

Avslutar denna text med Kierkegaards kloka ord: Om man i sanning skall lyckas föra en människa till en bestämd plats, måste man först och främst se till att finna henne där hon är och börja där. Detta är hemligheten i all hjälpande konst.

En länk för er som blir nyfikna och vill läsa mer om vår Själavårdsutbildning: http://www.thechurchofgoodwill.se/själavårdsutbildning-41399869
 
Namasté
Hasse Nyander
 
 
 

Läs hela inlägget »

 
Efter mina klientmöten idag, då jag var ute på promenad med Laban så började jag fundera över kärleken till mig själv eftersom det dykt upp som ämne under dagen. Så plötsligt insåg jag hur mycket jag älskade mig, att jag själv faktiskt var den som jag älskade mest av alla. Varken egoistiskt eller narcissistiskt utan en ren och vacker naturlig kärlek till sig själv. Denna känsla uppfyllde mig i en näst intill nyfrälstkänsla och jag upplevde ingen röst inom som skrek att så får du inte tänka, så får du inte känna … utan bara en självklar känsla att så här borde alla få rätten att känna kärleken till sig själv. ❤️

För mig personligen blev detta en häftig insikt, då jag genom livet inte alltid älska mig själv, varit min största kritiker och den som behandla mig mest illa av alla genom livet. Jag visste att jag nått ett stadium av att älska mig själv såsom jag är med alla mina egenskaper och egenheter. Men denna känsla av total kärlek var överrumplande såsom en villkorslöskärlek. ❤️

Jag bad för cirka 13 års sedan att få lära mig älska villkorslöst, borde vetat bättre för jag vet att man inte bara får något utan man utsätt för situationer och prövningar som man lär sig via för att uppnå sitt önskade mål. Jag utsattes definitivt för prövningar och situationer. Vid flera tillfällen tog jag tillbaka min önskan och sa att jag inte är redo att lära mig älska villkorslöst. Med tiden försvann dessa prövningar och jag kunde andas ut. 2009 var jag och Monika hos John of God i Brasilien främst för att jag vill tacka för den hjälp och den andligaoperation jag fått då jag var mycket svårt hjärtsjuk 2008. En av de sista dagarna föll jag på knä i trädgården och bad att få lära mig älska villkorslöst. Kände mig stark och redo, samtidigt som jag undrade om jag inte var klok i huvudet som bad om detta igen.

Kan inte påstå att det kom prövningar på samma sätt denna gång och jag kände ofta att jag inte kunde älska allt och alla villkorslöst. Så idag när jag uppfylldes av denna starka känsla till mig själv och allt blev så överrumplande, så insåg jag något jag faktiskt inte hade förväntat mig – att den villkorslösa kärleken började med kärlek till mig själv. ❤️

Jag tror inte jag i dags datum kan älska allt och alla villkorslöst, men det får framtiden påvisa. Men jag inser att jag är ett steg på vägen och att jag inte förstått att denna process pågått i alla dessa år.
I denna stund känner jag varken rädsla eller tvekan, utan lär mig älska villkorslöst. Jag känner mig tryggt stark och förankrad i denna önska – framförallt känner jag mig redo. Vilket jag absolut inte var för cirka 13 år sedan. Men alla dessa år av prövning och process har fört mig hit.

Under ett Energimedicinskt healingterapisamtal idag hamnade vi i att vara nöjd med att vara den man är inte vad man gör. Jag behöver ingen yrkestitel eller dylikt, det är fullgott att vara Hasse. Vi är så bra på att identifieras oss med vad vi gör och vi frågar ofta vad andra gör.

De gånger som jag t.ex. besök vår fadderpojke och hans familj på Sri Lanka så har aldrig någon frågat vad jag gör, utan de är genuint intresserade vem jag är.

Så jag känner stor tacksamhet till den klienten och det klientmötet som förlöste och förde mig in i denna insikt av eufori. Snart sätter jag även ner mina fötter på Sri Lanka, där är viktigt vem jag är inte vad jag gör. ❤️

Med all min kärlek till er – Namasté
Hasse Nyander

 

Läs hela inlägget »

Det börjar pirra i magen av förväntan inför den Andliga resan till Sri Lanka. Det snurrar runt i mitt huvud inför de delar jag kommer att hålla i. Förra resan kände jag nog mer stress inför, men denna gång känner jag mer att det kommer bli så himla roligt. En stor skillnad mellan de båda resorna är att den förra var min första och nu har jag en hel del erfarenheter med mig från förra. Känner mig på så sätt skönt avslappnad och att det blir som det blir och då blir det alltid bra. Jag personligen har en mer nertaggad inställning och med det inte lika mycket förväntningar på mig själv. Tänk var empirisk erfarenhet kan göra och man vet aldrig hur saker faller ut förrän man har testat dem. Visst man kan spela upp scenarion i huvudet hela tiden, men det hjälper inte för det blir kanske i slutändan på ett helt annat sätt. Så jag ser med spänning fram mot att uppleva stunden, istället för att planenligt genomföra den. ❤️

Ser med stor glädje framemot att få träffa vår fina fadderpojke Sandalu och hans familj. Första gång vi träffade honom var han sex år och nu är han nio. När vi är i det området som han bor i som är mycket fattig inser jag hur fantastisk bra vi har det. Att klaga på min tillvaro vore rent oförskämt. Det finns så mycket glädje, värme och kärlek i denna familj, en familj som på sätt och vis även blivit vår. Det intressant när man får komma människor i en annan kultur så här nära och bli en del i deras liv och vardag. Att ha ett fadderbarn kan jag varmt rekommendera det ger så mycket mervärde i livet. En dag blir han arton och då löses vårt fadderskap upp, men han och hans familj kommer för alltid vara en del av vårt liv. För de band vi skapat oss emellan kommer aldrig lösas upp, för de är skapta av kärlek. ❤️

Det finns många andra som jag med glädje ser framemot att få träffa igen. Lillan och Ali på Sophie house, Lillans mamma Marianne, familjen som driver Ocean beach, med flera. Troligtvis kommer vi skapa nya band och vänner som vi i framtiden ser fram mot att återse. Jag vet inte riktigt varför, men på sätt och vis känns Sri Lanka som mitt andra hemland. Mig veterligen så har jag inte levet där tidigare i någon inkarnation, vet däremot att levt i Indien som inte är så långt bort. Men jag har inte fullständig koll på alla mina liv. 

Det finns en del nytt på rundresan som arrangeras av Sophie tours, men det finns en del nytt i mitt program och mycket som fallit bort från förra resan. Mest förväntansfull är jag inför den gående meditationen i djungel, som leder fram till ett vattenfall. Väl framme vid vattenfallet kommer vi slå oss ner och tona in oss på Moder jorden för att bli ett med denna ljuva och helande kraft. Troligtvis kommer aporna kika fram ur djungeln och slå sig ner tillsammans med oss. Sist jag var där med Kamal så slog de sig ner i jämte oss och jag kunde tydligt se hur de undrade vilka vi var. ❤️

Jag har här hemma ett drömjobb och kan inte annat än att påstå att den andliga resan till Sri Lanka är ett riktigt drömjobb. Delar Konfucius kloka ord här – Välj ett arbete som du älskar och du kommer aldrig behöva arbeta en dag i hela ditt liv. ❤️

Namasté
Hasse Nyander
 

Läs hela inlägget »
När det är dags att gå vidare men man vet inte exakt vart man är på väg - just så känns det nu. Jag känner i hela min kropp att jag är redo att ta nästa steg i min utveckling och mitt expanderande till en manifestation. Det hänger som lösa trådar runt mig och svårt ibland att veta vilken jag ska dra i, men jag känner hur universums kraft och energi arbetar för mig och för en förändring - för jag tagit steget och satt bollen i rullning. Som alltid i dessa lägen lite ovisst och mycket spel i kulisserna som jag känner av men inte helt förstår mig på. För vissa saker vill jag inte skall stämma, medan jag utan tvekan kan gå in och förstärka andra för jag vet att de gynnar mitt flöde. ❤ 

Vad finns att göra i dessa lägen? Jag är en driven person och vill gärna gå in och skjuta på förloppet, men jag vet att det är rena galenskapen. Vet att just nu gäller det att bara bida sin tid låta förloppet ha sin gång och succesivt låter universum det nya falla på plats för mitt förarbete är redan gjort. Ingen förändring är helt gratis, jag har fått arbeta och utvecklas för att komma till detta slutskede inför det nya som komma skall. Just nu handlar det att om att låt det ske som skall ske, för det blir precis såsom det skall bli. Även om jag tror mig ha den bästa lösningen så är det inte alltid så, utan många gånger landar manifestationen i något mycket smartare än jag vågat hoppas på. ❤ 

Ibland i vissa utvecklingsfaser så påverkar det även andra och jag känner att detta flödet kommer vara gynnsamt för många mer än mig. Vilket jag upplever som ett stort plus i kanten. För att bara göra saker för sin egen skull känns inte som min melodi, utan vill att det jag gör ska komma många till nytta och glädje. För när man skapar bortanför sitt ego, så blir man ett med universum och då tror jag personligen att universums flöde samspelar med dig på ett helt magiskt sätt – som jag förundrats många gånger av genom livet. Vilket jag inte tror sker då man arbetar utifrån sitt ego, utan då skapar man korthus som förr eller senare faller samman.

Utan att avslöja för mycket av det jag vet så kommer ledordet i denna manifestation vara ”VÄLMÅENDE”. ❤ 

Namasté
Hasse Nyander
 
 
Läs hela inlägget »
När vi rensade i min farbros hus så hittade jag detta foto som snabbt blev mig kärt och som en symbol för min fantastiska barndom. ❤

Det kan vara lätt att vissa dagar drömma sig tillbaka till denna tid, då allt var enkelt och tryggt. Visst har en sexåring sina problem men inte värre än att jag kunde vändas mig till pappa eller mamma som kunde lösa dem. Jag inser hur mamma var den som löste mina små problem, gav min råd som då verkade förståndiga och hur pappa stod för trygghet. Hur många gånger i livet när livet varit tufft har jag inte önskat mig tillbaka till då när livet var enkelt. Jag kan känna en enorm tacksamhet till den grundläggande, kärleksfulla och trygga uppväxt som jag fick via dem och det samhälle jag växte upp i. ❤

Mina föräldrar har alltid funnit för mig genom livet. De har ställt upp och backat upp, även om det inte varit som i den lille sexåringens liv. Men även om jag vissa dagar vill lämna över allt och krypa deras trygga famn, så är tacksam över den resa jag gjort genom livets våndor, otrygghet och rädslor. För det är den resan som gjort mig oräddare och tryggare i mig själv och i min tillvaro. Visst finns det stunder även i dag då jag kan känna mig rädd och otrygg, men det är inte på samma sätt längre . Det tar inte över mitt liv och de elemineras snabbt för ge vika för inre ro och trygghet. Är dock helt övertygad om att den grundläggande tryggheten i min barndom hjälpt mig genom dessa faser i livet. Det finns helt enkelt en grunläggande och trygg plattform för min att stå på - en djupt rotad inre känsla. ❤

När jag som 18 åring flyttade till Göteborg så lärde jag känna en del som sagt upp bekantskapen med sina föräldrar. Till en början hade jag svårt att förstå hur man kunde säga upp bekantskapen med sina föräldrar. Men ju mer jag fick kunskap och insikt i dessa nya vänners barndom så förstod jag och framförallt förstod jag hur fantastiska föräldrar jag hade. Jag insåg också vilken idyllisk uppväxt jag haft, även om det där fanns så orosmoln, så låg de utanför familjebilden. ❤

Pappa lever inte fysiskt längre, men jag har fortfarande en fin och givande kontakt med honom. Mamma lever och jag sitter nu på bussen för att hälsa på henne. Hon fanns där alltid för mig och nu är det min tur att finnas där för henne. Den 10 april fyller hon nittio år och det känns underbart få ha henne kvar. ❤

Denna bild är så mycket mig som barn, så jag kan nästan förflytta mig rakt in i min barndom via den. 

Namasté
Hasse Nyander  

 
Läs hela inlägget »

Om vi alla kunde lära oss mer om respekt till varandra och utveckla denna fina egenskap, så skulle vi gå i en rätt riktning för den förändring som så många av oss önskar skall ske i världen. Alla vill ha respekt, men alla är tyvärr inte villiga att ge respekt. Jag är personligen inte perfekt men jag gör vad jag kan för alltid ha detta med mig att ge respekt och respektera andra och mig själv. ❤

Vi kan till förbannelse klaga på att andra inte har respekt eller respekterar, men som alltid så börjar processen hos oss själva, inte någon annanstans. För om ingen börjar så blir det ingen process. Men skulle det bli en epidemi över världen av kraften respekt så skulle en stark vind strax växa till en orkan som drar med sig allt i sin väg. ❤

Var finns du i denna process? Jag vet att det inte är lätt i alla lägen, men om vi gör så gott vi kan så gör vi alla vårt bästa.
Detta är också orsaken att jag tilltalas mycket av influensen coexist inom en del andligasammahang. Försöker ha det med som en grund i min andlighet och mitt andliga arbete. Likväl är det något som stämmer bra in The Church of Good Will filosofiska tankegångar. Coexist att samexistera, när vi lär oss leva sida vid sida med våra olikheter, så tror jag med tiden att det kommer leda till coexist peacefully – att samexistera fredligt. Fred på jorden vill alla ha, men är alla redo att gå vägen som leder dit?

Jag tror inte alla är redo, men vi som är det får börja gå och förhoppningsvis så får vi fler och fler följeslagare på vägen.
Jag hör redan i mitt huvud ”alla andra - dom gör inte - varför ska jag”, det handlar inte om alla andra eller någon annan, det handlar här och nu om dig. För vi gör väl inte alltid som alla andra, men varför ska det vara så viktigt när det handlar och processer i positiv riktning?

Apropå att alla vill ha fred, så vänder jag mig inte i detta blogginlägg till dem som önskar makt. För de är för mig som drogberoende och de måste fört och främst bli av med sitt beroende av maktensdrog. Som jag skrivit tidigare så är deras viktigaste kraft splittring, så låt dem inte splittra oss, låt deras maktgalna begär ena oss istället.

För mig är respekt och att samexistera två viktiga beståndsdelar i andligutveckling. Andligutveckling handlar inte om hur intuitiv jag är eller hur briljanta bevis jag kan ge på fortlevnad. Det är medialitet och medialitet är en teknik. Andlighet bör däremot vara en del i ens medialitet, men det är långt ifrån alla mediala personer som har den delen med sig i sitt utövande.

Systrar och bröder som är redo kom med mig på respektensvandring, för varje steg vi tar förändrar vi världen lite granna. Vi är inte perfekta någon av oss men vi gör något – vi gör så gott vi kan. ❤

Namasté
Hasse Nyander


 

Läs hela inlägget »

Universum registrerar allt vi tänker, säger, känner och gör. Vi kan försöka lura medmänniskor men vi kan aldrig lura universum. Vi kommer aldrig undan vårt beteende utan får stå till svar för våra handlingar inför oss själva.

En del klienter vill lämna hela sitt liv i mina händer och att ta stora beslut i deras tillvaro, nu tar jag aldrig beslut åt klienter så ni inte tror det. Men samma personer kan vid ett annat tillfälle ljuga för mig eller uppträda falsk, såsom om det trodde de kunde lurar mig. Underligt tycker jag att jag kan få ta ansvar för deras liv och samtidigt tror de inte mer på min skicklighet än de tror att de kan lura mig? Jag bara fattar inte detta.

Det finns en del så gulliga och väna personer som jag möter, men hela deras energi utsöndrar och luktar falskhet och lögn. Ja energi både känns och luktar. Den värsta energi jag vet är den som kommer ur falskhet. Jag påpekar sällan något, så de tror kanske att de kommit undan med sitt taskspeleri, men även om de hade lyckats lura mig så går det aldrig lura universum som registrerar allt oavkortat. Jag lägger kanske in värderingar i detta beteende, vilket jag anser inte att universum gör. Utan universum bara neutralt registrerar och det är via den neutrala registrering som vi skapar energin i vår tillvaro. För vi är var och en skapare av det universum som vi befinner oss i. Ofta tänker jag att universum ger gensvar så jag behöver inte göra det, om det inte är i en situation då jag verkligen känner att jag bör markera för mig egen självkänslas skull eller utifrån rådande situation.

Jag älskar människor som är i samstämmighet med sitt handlande så att de även utsöndrar samma energi. En del må vara obekväma, tuffa, orättvisa, med mera, men de sänder inte ut en kluvenenhet. Jag vet vad det tycker och var jag har dem. Men när någon står och öser över mig med vänliga ord och de utsöndrar falskhetens energi så uppstår det en kluvenhet i mig – som känns både jobbig och besvärande. Ibland känns det till och med som om energi kvävde mig och jag kan andas igen när jag skiljs från personen.

Allt i hela universum består av energiutväxlingar, så också mellan oss människor. Så låt tanke, tal, känslor och det ni gör gå hand i hand – för då sänder ni även ut en energi som är i samstämmighet med detta. Ni är då äkta och fina medmänniskor. ❤

Personligen gör jag så gott jag kan för att tanke, tal, känsla och handlande ska gå hand i hand. Men visst händer det att jag drar en vit lögn, för jag anser det är bäst i situationen. T.ex. när jag inte vill såra någon, bli för privat, lämna ut någon, osv. Tror dock inte en sådan vit liten lögn skapar så stark energi, som när jag är medvetet handlar falsk eller lögnaktigt för att verkligen lura någon men jag kan ha fel.

Vi kan aldrig lura universum för universum registrerar allt oavkortat. Det du sänder ut är det energifält som omger dig, jag kan lämna ditt energifält men det kan inte du – men du kan ändra det.

Så vilket ett energifält har du runt dig och hur vill du att det skall vara? Allt ligger i dina händer. ❤

Tack och lov har jag med åren och min utveckling lärt mig tolka detta, men tillbaka i tiden ställde det till en hel del problem för mig och lidande.

Känner stor tacksamhet till att de allra flesta medmänniskor jag möter sänder till stor del ut samma energi som de tänker, säger, känner och gör. För hundraprocentig är ju ingen, eftersom det skulle kräva perfekta människor och det existerar inte några sådan – så vitt jag vet. ❤

Namasté
Hasse Nyander
 
 

Läs hela inlägget »

En länk till min gamla blogg. http://hassenyander.blogg.se/
  • Susanne » Morgonstund:  ”Så fint ❤️ i tanken satt jag där en stund med dig med en kopp & i egna tankar. T”

  • Annmarie melin » Själavård :  ”Önskar anmäla mig till nästa själavårdsutbildning”

  • Vera Wennerholm » Villkorslöskärlek :  ”Hej Hasse , ljusbäraren, . Jag förstår exakt genom din bok ,din önskan om att up..”

  • Carina Nilsson » Återseende :  ”Det låter Fantastiskt <3 jag har varit på Sir Lanka en gång och skulle gärna vel..”

  • Darek » Välmående:  ”Visst jag känner samma ibland känsla av vilsenhet men enda vägen är rak❤️”