Även
om jag är mycket intresserad och fascinerad av
religionshistoria, så tror jag inte att vi finner sanningen
där, utan att sanningen ligger i framtiden. Jag tror inte vi
kan finna gamla kunskaper som vi glömt bort, utan att vi hela
tiden vandrar mot en större insikt om sanningen. Däremot
så fascinerar det mig att se hur vidare deras tankegångar var
och hur de förhåller sig till mina tankar i nuet. Jag tror
också att det finns ett uns av sanning i alla religioner, att
de egentligen mynnar ut från samma källa, den kraft som vi
kallar Gud. Att de vuxit fram i olika kulturer och tidsepoker,
och formats av dess influenser. Däremot så tror jag inte någon religion bär
på den fullständiga sanningen, alla är ju tolkningar av
människor med en viss insikt. Så det är upp till oss att
vandra vidare mot sanningen via våra egna insikter.
Ända
sedan jag första gången råkade på några utdrag från den
Gnostiska skrifterna, så har de fascinerat mig. Insåg också
deras tankegångar stämde väldigt väl med mina egna. Så
denna sidan tänker jag ge er del av mina åsikter när det
gäller gnosticism ... för även det jag skriver är ju
endast en tolkning från en människa med viss insikt.
Själva
ordet gnosis är grekiska och betyder kunskap. Vilken kunskap
vad det då gnostikerna ville finna? Jo, kunskapen om Gud,
sanningen om livet - själens väg mot frälsning som skedde
genom att man införskaffade sig kunskaper som man fick
via uppenbarelser och insikter. Dessa insikter kunde komma t.ex.
via meditationer. Att äga den rätt kunskapen
var viktigt och den kunde man bara äga genom egen erfarenhet,
så det var upp till var och en att finna sanningen. I vissa
lägen befann man sig i en viss gnosis, för att sedan via
sin utveckling vandra vidare till en annan gnosis. Det finns
ett bra exempel på detta i Filippus evangeliet. "Du
såg Anden, du blev Anden. Du såg Kristus, du
blev Kristus. Du såg (Fadern, du) skall bli
Fadern ... Ty det som du ser skall du (själv
bli)." Däremot de som inte var i kunskapen
kunde inte heller äga den, men de som hade kunskapen blev
den. Vilken nästa rader också de ur Filippus tyder på
"Det
är tillbörligt för dem som inte bara
förvärvar Faderns och Sonens och den
helige Andens namn, utan har förvärvat dem
åt sig själva. Om någon inte förvärvar
dem, skall namnet tagas ifrån honom ... Ty
denne (dvs. den som har förvärvat namnet)
är inte längre en kristen utan en Kristus."
Detta är också vad Jesus säger till Thomas när han säger
att han inte är hans lärare längre, eftersom Thomas själv
är en Kristus, "Jämför mig med något och säg mig vad jag liknar."
Simon Petrus svarade honom: "Du liknar en rättfärdig budbärare." Matteus
sade till honom: "Du liknar en vis filosof." Thomas sade till honom:
"Lärare, min mun kan inte uthärda att uttala vad du liknar." Jesus sade:
"Jag är inte din lärare, för du drack dig berusad ur den porlande källa
som jag har låtit välla fram" Och han tog honom med sig avsides och sade
tre ord till honom. När Thomas kom tillbaka till sina följeslagare frågade
de honom: "Vad sade Jesus till dig?" Thomas svarade dem: "Om jag nämner
för er ett enda av de ord som han sade till mig skall ni ta upp stenar och
kasta på mig. Och eld skall gå ut från stenarna och bränna upp er."
Thomas var helt enkelt rädd för att säga att han var
jämbördig med Jesus ... rädd för de följder detta
uttalande skulle för med sig. Kanske det inte heller var så
viktigt att andra fick den vetskapen, huvudsaken var att han
själv bar den inom sig. Sedermera avslöjar han däremot Vad
Jesus sagt till honom - att även han var en Kristus.

Gnosticismen
hade inte heller några fundamentala regler, såsom de flesta
religioner har. Därför vill en del inte se det som en
religion, utan mer som ett begrepp, en filosofi. Däremot är det just det
som göra att det överensstämmer med min tro. Inga regler
... inga dogmer som man lätt kan följa och via det vara en rätt troende.
Utan ett öppet sinne till kunskap och att förärva denna
kunskap själv, så att man mer å mer lever som en rätt
troende. Jag är övertygad om att den kristna tro vi har idag
är ursprungen ur gnosticismen och att Jesus var en gnostiker.
Däremot så var det ju ingen politik, makt eller hierarki inom
gnosticismen. Man singlade t.ex. slant om vem som skulle hålla
i "predikan" och det spelade heller ingen roll om
den leddes av en man eller en kvinna. Tala om att vara före
sin tid, de är i mina ögon de verkliga föregångarna till
dagens jämlikhet ... som vi tyvärr ännu kämpar för. Maktens män skapade
helt enkelt kristendomen, ur gnosticismens källa. Byggde en hierarki
och via detta vann makt, precis såsom maktens män vill
ha det. Framförallt då män, en värld där kvinnor inte
hade någon rätt eller något värde. Rena ironin om man ser till Jesus ord och de gnostiska
tankegångarna. Man till och med bannlyste gnosticismen när Romariket
införde kristendomen som officiell religion. Många
gnostiker avrättades, andra flydde och bedrev sin tro i
hemlighet. Det är väl tackvare dem som vi idag kan läsa
deras undangömda skatter och få mer klarhet om den tiden som
har förvanska så via maktens män.

Vad
hade då gnostikerna för tankegångar förutom att finna
Gudskunskap. Ett viktigt begrepp var dualismen såsom det
onda och det goda. Att alla människor har en längtan att
förena sig med det gudomliga och sitt sanna jag, som sagt var
det personliga växandet via insikter och kunskap något av
det viktigaste. De trodde också på en värld bortom denna, en
andligare värld. Det trodde också att all kunde komma
i kontakt med det gudomlig, med andra ord så behövdes inga
präster som länk till Gud. Man kan ju förstå vilket hot
detta måste varit för dem som ville ha makt över människor
... om det kunde finna sanningen själv. Framförallt att de
blev starka individer. För gnosticism är verkligen en individualistisk
tro. Deras upplevelse via meditativa lägen, var
deras väg mot sanningen, även detta såg ju som ett hot, så
mycket så att det meditativa förbjöds inom den kristna
kyrkan och ansåg som kätteri. De hade inte heller någon
fördömande tro, utan mer att var och en stod tillsvars för
sina handlingar. De trodde också på reinkarnation, vilket
också det funnit inslag av i bibeln från börja, men sedermera
censurerats bort. Bland annat när Jesus möter
Johannes döparen första gången, så vet han vem Johannes döpare var i ett tidigare liv.

Enligt
religionsforskaren Elaine Pagels som bland annat skrivit
"De gnostiska evangelierna", så lever vi nu i en
tid
som är väldigt lik den tid då Jesus vandrade på jorden.
Det rådde en stor förändring på det religiösa planet
och man läts sig influeras av många olika religioner. Idag
lever vi ju också i en tid, då vi söker inom olika
religioner och låter oss influeras av dessa olikheter, som vi
sätter samman det till en bild som passar oss. Kanske kan vi
denna gång få ihop det hela till en bättre helhet,
framförallt så inbjuder ju detta till en stor frihet i var
och ens personliga tro. Själv så tänker jag låta de
existentiella vindarna blåsa fritt tills de stannar upp och
ger mig min tro att leva med. För jag tror inte en tro är
något du skall leva efter, utan med.