Cavern Art
 
 
Cavern Art

Tidigare från bloggen 2009

 

 10 mars

Att få fylla en funktion är av stor vikt och värde och jag kan i nuet känna att få kliva tillbaks till min yrkesroll mer och mer är det som stärker och hjälper mig att manifestera en frisk tillvaro. För att tillåta sig att bli frisk och tillåtas av omgivningen att få vara friska, är nog det som jag jobbar med mest nu. Underlig kamp egentligen, men tack och lov så stärker den mig, kanske passa det mig bra att ibland få jobba lite i motvind - att det väcker detta lilla jävlar anammat som kan vara bra att ha via vissa skeden i livet.

Jag satt på spårvagnen här om dagen och när man gör det så möts man ju ibland via blicken med helt okända medmänniskor, för det mesta i ett möte själ till själ, men i ibland kan man även känna av ett visst mätande med någons blick. Att mötas eller mätas via blicken är väl något som inträffar för oss alla dagligen. Men frågan är ju var ligger skillnaden i varför man möts via blicken eller mätas via blicken? När ögon möts uppstår något, ett möte sker och kanske till och med på ett själsligt djupare plan där man slårs samman för en stund för att sedan släppa och glida vidare med blicken som inget hade skett, men känslan av mötet dröjer sig kvar inombords. Jag kan bli väldigt förundrar över hur djup och närvarande det möte kan bli, med till synes helt okända människor, såsom på ett annat plan vore vi inte främlingar för varandra. Vad är det då som får oss att mätas oss med varandra ibland när dess möten sker via blicken? Jag har inget generellt svar att ge och för det andra så är jag ju inte särskilt förtjust i generella svar. Så ni får väl var och en finna ut era egna svar på detta. Vilket är viktigare än att få en given lösning utifrån någon annans perspektiv, för jag bär ju endast på min sanning och ni skall ju vara bärare av er sanning. Sen är inte mitt motto att ge svaren, mitt motto är att inspirera till eftertanke. Lyckas med det med det så har jag nått väldigt mycket mer än bara servera mitt svar som en lösning på frågan.

Jag hade igår en träff för andligt intresserade män. Idén gavs till mig från andra sidan i slutet av förra året. Jag kunde ju tycka att detta behov fanns för några år sedan, men idag finns det ju ändå fler synliga män i detta sammanhang. Så jag undrade nog lite över hur av vikt detta var, men jag har genom åren lärt mig att vara lyhörd till det som gers från andra sidan och deras idéer har alltid blivit bestående och haft en utvecklings potential. Vilket inte alltid Hasse Nyanders idéer har. Sen gav de mig namn Tantfritt för dessa kvällar, vilket jag inte var så förtjust i och tänkte lite oroande att det kan nog väcka en del åsikter. Men under tiden som jag spann på idén så blev namnet väldigt självklart och jag kunde känna humor från andra sidan i detta namn. Vilket jag tycker även spred sig till andra och har därför gett en lättsam prägel till det hela och inte fullt så blodigt allvar som det skulle kunnat bli med ett annat namn. Sen har jag fått väldigt lite "negativ" respons på namnet, utan de flesta har skrattat åt det, så andevärlden vet som vanligt vad de gör. Humor och skratt är andlighetens sanna väsen. Utifrån gårdagen så är jag väldigt nöjd med träffen, det blev ett möte män emellan som likväl kunde blivit ett mätande män emellan. Så jag tror att vi igår la grunden till en sammankomst som kommer växa och med tiden utvecklas till något väldigt bra. Sen förstår jag ju av gården att detta fyllde en större funktion än jag innan kunde förstå. Mest nöjd är jag att det inte blev en så "grabbig" kväll, utan att energin i rummet var mjuk och känslig nästan som ett kvinnligt väsen rådde i rummet, och ett möte kunde ske alla emellan. Så ett innerligt tack till alla ni som var där och tack till Gud och och våra vänner på andra sidan. Led oss i ljuset och kärlekens stig även på dessa träffar, för då når vi dit vi skall nå med dess syfte.

Jag har tidigare aldrig haft någon direkt längta till Abadiânia i Brasilien, därifrån den andliga kirurgin gavs mig på distans. Men det sista veckorna har längtan dit blivit så starkt att det känns som en drog drog i mig, så jag fick ta upp detta med Monika och till min glädje så ville hon följa med mig dit. För jag tror att det kommer bli en upplevelse som kommer bli svåra att ha själv och komma hem utan kunna dela med den man lever med. Så jag tror att vi kommer skapa minnen för livet på denna resa. Vi reser 4 oktober med en kvinna vid namn Anita som ordnar resor dit. Vill ni kolla in mer om dessa resor så kan ni gå in på hennes hemsida www.casafriendssweden.se eller på www.secha.se
Jag vet inte varför jag valt att åka just med henne, men min känsla var stark till det då längtan kom och i dags datum så är jag bra på att följa min känsla utan att alltid förstå varför eller ifrågasätta den. Det finns också en man vid namn Christer som ordnar resor dit och hans resor kan ni läsa mer om på www.ljusbärare.se
Känner som att jag skall dit och såsom om det vore slutkapitlet i min helandeprocess, men jag har också känt att det hela får inte ske innan augusti. Varför vet jag inte i dags datum, men det kommer väl som vanligt framtiden delge mig. Tror ju dock att jag behöver landa i processen som redan skett och göra mig redo för den avslutande delen i denna healingprocess. Viktigast är ju att vara i nuet, för då blir framtid till nuet och allt har sin gilla gång och dyker upp allt eftersom man är redo för det. Är man här och nu då är man alltid där man skall vara i livet. 

 27 mars

Tack till alla er som deltog i healingseansen igår. För tillsammans med Gud och andevärlden så skapade vi och byggde denna energi av healing som blev. Jag är så tacksam över den healing jag fick och den jag fick vara med att ge till er i rummet, och även de som inte kunde deltaga som fanns i distanshealingskålen. Personligen så har jag mått väldigt bra idag. Redan på förmiddagen kände jag hur mitt hjärta kändes friskare och då framförallt på dess yta, där jag är väl medveten om att allt inte är hundra återställt ännu. Det är en liten underlig känsla det där när något känns friskare, går inte helt förklara. Sen när jag gick till jobbet så flöt promenaden på mycket bättre än den brukar. För även om det inte brukar vara några större problem så kände jag hur fysiken hade en annan styrka idag och framförallt så kändes kondisen mycket bättre än sist jag gick till jobbet. Däremot så brukar jag inte alltid har kraften att promenera hem efter jobb, utan tar då och då spårvagnen. Om jag går hem så brukar det kännas ganska tungt, framförallt så är det väldigt mycket uppför på vägen hem. Men med dagen som referens så beslöt jag mig för att promenera hem och det gick galant inte alls så jobbig som det brukar vara. Så tack Gud och alla andra som delaktiga på gårdagen healing för den bot jag fick. För att övergå till något helt annat jag skall i morgon till Tibet Charity på en Vajrapani initiering med T.D. Lakha Lama Rinpoche. Nu är det så att Monika har blivit ofrivilligt ledig i helgen, så jag tänkte överraska henne med att boka av mitt deltagande på Tibet Charity, men när jag började skriva mailet till Marita så började hela min kropp och hela mitt väsen att protestera. Så det var bara att radera mailet och inse att jag skall gå och inte ställa in mitt deltagande. Kände som att det fanns pusselbit för mig att finna eller få i min helandeprocess via denna Lama. Vad handlar då en denna Vajrapani initiering om? Ingen aning skulle kunna säga, för jag vet inte helt. Visste bara att jag ville gå när jag fick utskicket och framförallt så var det ju Lakha Lama Rinpoche som lockade mig. Har sett hon tidigare men då i sammanhanget då Dalai Lama hade ett seminarium i Köpenhamn om de sex paramiterna. Idag på min lunch hade jag en extra timme innan det var dags för nästa klient, så jag satte mig för att meditera som jag brukar göra när jag tid över på jobbet. Tänkte som så nu när jag skall gå, så förebered mig för morgon dagens lektion och söndagens initiering - å Gud var energierna körde på. Tillslut blev de så kraftfulla så jag blev tvungen att lägga mig på massagebänken. Om det var föreberedelsen, vad skall då ske i helgen? Men för att förklara det jag vet om helgens event, så är Vajrapani roten av tantrisk energi, en manlig Buddha-aspekt, vars tre huvudegenskaper är:
1. Helande (kroppslig & psykisk).
2. Att förebygga sjukdomar och negativa energier.
3. Att ge styrka.
På lördagen är det förberedande undervisning mellan 10.00 till 16.00 och på söndagen initiering i Vajrapani mellan 10.00 & 16.00. Nu när jag skriver om detta så känns detta väldigt spännande och hur kunde jag ens tänka på att boka av? Jo, jag älskar min lilla blivande fru och ville glatt henne med att vi båda blivit lediga i helgen för varandra.

 28 mars

Då sitter man här med morgonkaffet och skall snart iväg till Tibet Charity, vilket skall bli riktigt spännande. Känns nästan som när man 7 år och skulle börja i skolan.

Vad kan jag säga? Är lagom & gott luddigt påverkad av dagen. Ett förberedande föredrag/samtal som gav lika mycket med visdom som en bok, även om allt i grunden för mig var/är självklarheter. Men nyansen är ju alltid en ny nyans då det kommer från en annan lärare eller lama som i detta fallet. För mig mycket behagliga meditativatillstånd att gå in och vara i. Vad kan jag skiva mer ... mår nog för gott för att bry mig om att skriva om dagen. Det får bli mer än annan dag. Skall recitera ett mantra 21 gånger innan jag lägger mig i kväll som en förberedelse inför morgondagens initiering.

 29 mars

Idag blev det ju sov morgon, eftersom själva initieringen inte börjar förrän kl. 13.00. För Lakha Lama Rinpoche har en del förberedelse att göra innan han ger oss den. Så hans dag börjar kl. 09.00. Jag kan ibland tycka när Lamor pratar att det är ju lätt för dem som lever som munkar att leva efter det där, även om jag försöker ta det till och överföra det mitt liv, men Lakha Lama Rinpoche lever ju i Köpenhamn med fru och har barn, så han lever ju faktiskt ett relativt vanligt liv. I princip och väldigt grova drag kan man väl säga att allt som han sa igår egentligen handlar om att allt sker inom oss själva. Hur vi uppfattar omvärlden och alla människor runt oss. Att allt är en spegling av oss själva. Hur vi själva väljer vad vi bjuder in i vår tillvaro. Sen för att gå in på all visdom i detalj blir att skriva en bok och då rekommenderar jag varmt T.D. Lakha Lama Rinpoches bok Developing compassion som jag läster för några år sedan med stor behållning. Den grund syn har jag ju redan med mig, men det är ju inte alltid så lätt att efterleva den och följa den. även om jag i dags datum är ganska så bra på att se problemet är mitt och ingen annans om något stör mig. Att det är jag som far illa om jag störs av något ingen annan. Hur vi skall fylla dem vi älskar tillit och inte oro, hatar vi någon ge dem kärlek eller önska dem något gott, osv. Deras kunskaper är så enkla och raka, men ändå så svåra att alltid följa och använda sig av i livet. Även om jag upplever det enkelt när man väl gör det. Så nu sitter jag här full av förväntan inför dagens meditationer och själva initieringen.

En dag av rening, men jag tycker nog att det skedde mer för mig under själv förberedelsen igår än idag då själva initieringen skedde. Visst kändes reningsprocessen, men det skedde ju mer i min kropp igår. Däremot jobbade mitt hjärta kraftfullt under denna rening. Visst var det högtidligt med initieringen, men den kändes mer som en manifestation på det som redan hade skett. Men ser jag de båda dagarna i en helhet så har det varit två mycket givande dagar, sen är jag ju så van vid väldigt starka energimässiga upplevelser vid healing och jag hade nog förväntat mig något likande då vi fick initieringen. Det hände säkerligen mer än jag anar, men det får väl livet framöver påvisa. Framförallt så skall jag bära med mig det som samtalades om under den förberedande dagen, för det är utifrån mina ögon sett väldigt bra livsfilosofi att leva och hantera livet utifrån. Jag är personligen väldigt förtjust i buddhistisk etik och moral.

Igår blev det en fantastisk stark energi och upplevelse då jag satt med i DAS distanshealingsgrupp. Jag mer eller mindre försvann in i ett djupt och skönt healingtillstånd, troligtvis effekt av gårdagens förberedelse och dagens initiering. Så jag kommer nog upptäcka fler effekter av helgen i olika sammanhang. Har ju även märkt att vissa saker runt mig bekommer mig inte på samma sätt eller om jag stör mig på något är det lätt att se över det och få känslan att försvinna.

 30 mars

Åter till vardagen, min vardag och det kanske inte skulle till synes verka så vardaglig för andra ... men för mig är den det. Jag har märkt fortsatta förändringar utifrån helgen och inser mer och mer att den initiering som jag fick är något jag kommer bära med mig och som kommer hjälpa mig att förändra och förändras. Den är ju framförallt hjälp till tre huvudpunkter.
1. Helande (kroppslig & psykisk).
2. Att förebygga sjukdomar och negativa energier.
3. Att ge styrka.
Något som inte bara var där för helgen utan för livet framöver. Jag känner mig åter igen friskare på många plan, men framförallt på fysiskt då jag anser att så mycket redan hänt på det mentala och själsliga på under höstens healingprocess. Jag inser ju mer att det inte var en kraft som gavs endast för stunden utan som ett hjälpmedel att för mig förvalta en långtid framöver, så vad denna helg och denna initiering hade att ge mig står ännu endast skrivet i stjärnorna om. Jag har tidigare märkt att jag fått en rakare kommunikation till mina klienter och idag kunde jag uppleva det ett strå vassare. Personligen uppskattar jag ju mycket när man är så rak och ärlig som t.ex. T.D. Lakha Lama och att man inte hjälper någon genom bara vilja hjälpa och vara vänlig. Även om det är plus att man kan samtidigt i sin rakhet föra sig i en vänlig  ton och ett vänlig sätt. Jag  upplever det som jag i mitt arbete har blivit ödmjukar rakt ärligare. Kanske inte alltid så bekvämt, men jag vill ju hjälpa min medmänniskor inte vara någon bekväm liten person. Så ibland måste man hjälpa till att sticka hål på livslögnerna eller verkligen påpeka fakta i personens livsskede för att vara dem till hjälp. Det har hänt flera gånger sen jag började jobba igen, att jag har undrat vart jag fått den ärliga och raka kommunikation ifrån och på gränsen till att ha skämts för vad jag sagt. Men då jag påpekat detta så har de klienter det gällt tackat mig och sagt jag förstår precis och du hade inte hjälpt mig genom att vara snäll och lindat in det hela. Så Gud hjälp mig hålla en rak och ärlig ton utan att såra mina medmänniskor. Var med mig i mitt arbete för jag önskar inget högre än att får vara ett gott sändebud för din kraft och kärlek.

För er som vill veta mer eller är nyfikna på Buddhism.
www.tibetanskbuddhism.se/ eller www.tibetcharity.se

 

 

Tillbaka till bloggen

Back

 

 

 

Cavern Art   Cavern Art